Sida 87
Förord
under sjungande ref bensandning. Men då ref bensandningen, såsom ofvan är anmärkt, så lätt öfvergår i nyckelbensandning, så utgör måhända detta misstag från konservatoriets sida en förklaringsgrund till det faktum, att så många röster, bland hvilka vi särskildt erinra oss en eller annan dyrbar svensk tenor, särskildt i slutet af 40- och början af 50-talet, fördärfvades eller sprängdes under inflytelsen af de metoder, som vid den tiden tillämpades af vissa berömda sånglärare i Paris. Att man under senare tider icke försport några dylika bedröfliga frukter af den med rätta så berömda sångundervisningen i Paris, torde måhända också kunna förklaras däraf, att den på andningsteoriernas område så högt förtjänte fysiologen L. Mandl år 1855 offentliggjorde sina på rent vetenskapliga forskningar grundade åsikter i detta ämne och därigenom ådagalade både oriktigheten och farorna af Paris-konservatoriets ofvannämda ohållbara föreskrift. Mandl's åsikt, som upptogs och ytterligare belystes af den på samma område framstående engelsmannen Lennox Browne m. fl., mötte till en början ett häftigt motstånd från skriftställare på det musikaliska området, men gick snart med nästan fullständig seger ur denna strid, åtminstone i Frankrike och England och förmodligen öfverallt, där man insett, att läran om röstens utbildning och vård måste stå i öfverensstämmelse med den fysiologiska vetenskapens grundsanningar angående andningsverksamheten, så vida denna lära icke skall råka in på farliga afvägar.
På senare tider har dock Morell Mackenzie i sitt bekanta arbete Röstorganens vård och utbildning åter uppträdt för indragning af bålens främre vägg vid inandning under sång, därvid åberopande tysken Webers uttalanden, hvilken märkvärdigt nog hänvisar till de gamle italienske sånglärarnes metod, ehuru Weber själf erkänner, att han icke kan angifva något vetenskapligt skäl för sin åsikt.
Vi skola nu slutligen beröra en punkt inom andningsläran, som ehuru af stor vikt för röstbrukaren, talaren lika väl som sångaren, dock eger ännu större betydelse ur helsovårdens synpunkt. Frågan gäller den s. k. näsandningen.
*
Källa: Project Runeberg ·