Sida 385
Kisselev ...
exempel på dylika må anföras en blandning af 60 delar jernfilspån, 2 delar salmiak och 1 del svafvelblomma, som vid användningen utröres med vatten, surgjordt med litet svafvelsyra. Massan instrykes i de väl rengjorda fogarna och hårdnar efter några dagar. Har det sammanfogade stället att uthärda hög temperatur (glödning), nyttjas lämpligen ett af 4 d. jernfilspån, 2 d. lera och 1 d. porslinsmassa bestående kitt, som utröres med en koksalt-lösning. -- Utom de anförda finnas många andra slag af kitt, hvilka ej egentligen kunna hänföras till någon af de nämnda hufvudgrupperna, såsom vattenglas-, gips-, klorzink-kitt m. fl., hvilka komma i handeln under ofta tämligen fantastiska namn. S. J-n.
Kittéer [hårdt k], ett i Gamla testamentet omnämndt folk, som ledde sin härkomst från Jafets son Javan. Af dem och deras stamfränder "hafva hedningarnas kuster blifvit befolkade och deras land, olika till språk, stammar och folk" (1 Moseb. 10: 5). P. F.
Kittel [hårdt k], Johann Christian, tysk musiker, S. Bachs siste lärjunge, f. 1732, d. 1809, blef organist först i Langensalza, derefter (1756) i Erfurt. Han åtnjöt stort anseende såsom orgelspelare, kompositör, teoretiker och lärare, i hvilken sistnämnda egenskap han bl. a. utbildade K. H. Rinck. Bland hans få tryckta verk må nämnas Der angehende organist (1801--08) och Neues choralbuch (1803). A. L.
Kitteldal. Se Dal.
Kittelhvalf. Se Hvalf.
Kittelsten. Se Pannsten.
Kittendorff [hårdt k], Johan Adolf, dansk litograf, föddes i Köpenhamn d. 5 April 1820. Hans stora verk Billeder efter danske malere (omkr. 120 blad) lemnar ett godt bidrag till kännedomen om det danska måleriets utveckling i den nyare tiden. K. har sedan 1855 varit lärare vid konstakademien i Köpenhamn och är sedan 1881 hennes ledamot. Hans broder Axel Teodor K., f. 1821, d. 1868, var en skicklig xylograf. Ph. W.
Kittilä [hårdt k], socken af Lappmarkens härad och domsaga, Kemi lappmark, Uleåborgs län, Finland. Areal, jämte Sodankylä, 27,000 qvkm. Befolkningen finsk, 2,091 pers. (1882). K. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Lappska prosteriet. O. I.
Kittling i huden är en egendomlig känsla hos hudnerverna, framkallad genom en ytlig beröring eller friktion på ett särskildt sätt. Denna art af nervretning framkallar vanligen åtskilliga ofrivilliga rörelser, "reflexrörelser", såsom skratt, afvärjande rörelser m. m. Kittling begagnas ofta på lek; men för sådan lek bör varnas, ty den kan medföra en reflexkramp i respirationsmusklerna, hvarigenom andhemtningen hindras och qväfningsdöd kan framkallas. Kittling kan användas som ett medel att skilja en låtsad fallandesot från den äkta, i det reflexrörelserna sällan framträda under det äkta anfallet, men svårligen kunna hejdas af den, som endast låtsar sjukdomen. F. B.
Kitto [hårdt k], John, engelsk skriftställare, f. 1804, d. 1854, uppväxte under de torftigaste
omständigheter och miste i sitt 13:de år hörseln; han vann 1825 genom en beskyddare anställning vid ett missionssällskaps tryckeri och tillfälle att fortsätta sina studier samt fick några år derefter åtfölja samme sin välgörare på en missionsresa till orienten. Efter återkomsten till London (1833) egnade han sig åt ett oafbrutet skriftställareskap på de bibliska hjelpvetenskapernas, särskildt den bibliska topografiens, område. De märkligaste frukterna af hans verksamhet äro det under hans ledning utgifna arbetet Cyclopaedia of biblical literature (1843--45), hvilket tvänne gånger utkommit å nyo, och hans Daily bible illustrations (8 bd, 1849--53).
Kitzbühel l. Kitzbüchel [hårdt k], stad i norra Tyrolen, vid en å, som flyter till Chiemsjön, och vid jernvägen mellan Inn och Salzach. 1,918 innev. (1880). Kopparverk. K. har en källa med starkt jernhaltigt vatten, men besökes hufvudsakligen i sin egenskap af klimatisk kurort.
Kitzingen [hårdt k], stad i bajerska regeringsområdet Unterfranken, vid Main, är genom en 290 m. lång bro öfver denna flod förenadt med förstaden Etwashausen. 6,966 innev. (1880). Af märkligare byggnader må nämnas ett rikt hospital (från 1344), rådhuset, 2 kyrkor och 2 kloster. Storartade ölbryggerier med ansenlig export, qvarnindustri, piano- och träkärls-fabriker samt gipsbrännerier. Mycket vin och frukt odlas i omnejden; torkade plommon afsättas i myckenhet. Flodfart på Main.
Kiu-kiang [hårdt k], stad och fördragshamn i kinesiska prov. Kiang-si, vid södra stranden af Jang-tse-kiang, 25 km. ofvanom Kia-kiangs förening med nämnda flod. Omkr. 53,000 innev. Tehandel.
Kiung-tsju [hårdt k], det kinesiska namnet på ön Hainan och på denna ös hufvudstad, som jämväl är fördragshamn.
Kiusiu [hårdt k], en af hufvudöarna i japanska öriket, är beläget s. v. om Nippon och Sjikoku samt skiljes från dem af Suvonada och Bungo-sundet. Areal 38,735 qvkm. 5,212,997 innev. (1880). Ön är delad i 5 ken l. distrikt: Nagasaki, Fukuoka, Oita, Kumamoto och Kagosjima. Största staden är Kagosjima. Endast 1 hamn, Nagasaki, är öppen för främlingar. Jfr Japan.
Kiva (hårdt k; Khiva, Chiva), kanat i vestra Turkistan, mellan 40 1/2° och 43° n. br. samt 58 1/2° och 61° ö. lgd fr. Greenw., omfattar den fruktbara oas, som med vexlande bredd sträcker sig längs venstra stranden af nedre Amu Darja (Oxus), från Pitniak till Aralsjön. Arealen beräknas till 57,800 qvkm. K. består hufvudsakligen af sandöcken; endast längs med Amu Darja samt de bevattningskanaler och dammar, som ledts från floden, ligga fruktbara sträckor, som producera hvete, ris och andra sädesslag, flere slags frukt, i synnerhet meloner, samt lin, hampa, bomull, vallmo och krapp. Åkerbruk är jämte boskapsskötsel (särskildt fårafvel) befolkningens hufvudnäring. Innevånarna, hvilkas antal af några anses uppgå till 700,000, af andra till endast 300,000, äro, med undantag af
Källa: Project Runeberg ·
