Sida 492
Koboltgrönt ...
mest betydande medhjelpare i politiken samt ådrog sig Frankrikes och krigspartiets (hattarnas) synnerliga hat. Vid hattarnas förföljelse mot Horns anhängare begärde K. 1739 sitt afsked. Äfven efter denna tid spelade han dock en rol inom partipolitiken och ansågs så farlig, att han vid 1742--43 års riksdag genom franske ambassadörens åtgärd intrigerades ut ur sekreta utskottet. K. upphöjdes 1731 i friherrligt stånd. Han afled d. 5 Mars 1758. A. B. B.
Kochenill, kochenill-insekten. Se Konsionell.
Kocher, flod i Würtemberg, upprinner i östra delen af landet, flyter parallelt med Jagst i en stor båge mot n. v. och faller ut i Neckar 4 km. ofvanför Jagsts mynning. Längd 180 km.
Kochhaff, David, tysk teolog. Se Chytrseus.
Kochia Roth. bot., ett litet slägte inom nat. fam. Chenopodiaceae Dum., kl. Pentandria L. I Sverige finnes (endast vid Ottenby å Öland) en enda art, K. hirsuta (L.) Nolte, som är en låg, grå- eller hvitluden strandört, med spiralställda, smala, halftrinda, hela blad och parvis sittande små, gulgröna blommor i bladvecken. Kochia innehåller, liksom öfriga på hafsstränder växande chenopodiacéer, natron. O. T. S.
Kochinkina, sydöstra kustlandet af Östra indiska halfön, omfattar tvänne särskilda områden: 1) Egentliga K. (Annam. Dang-trong), södra delen af det sedan 1874 under franskt skydd stående kejsaredömet Annam (norra hälften af riket benämnes Tong-king). Arealen utgör vid pass 115,000 qvkm. Landgränsen löper utmed Siam, Kambodja och Franska K.; åt ö. sänker sig landet från det bergiga inre mot Södra kinesiska sjön, som bildar en rad ypperliga hamnar och emottager en mängd små kustfloder. På den låglända kuststräckan odlas mycket ris, i landets inre socker, bomull, indigo, te och kryddor; skogarna lemna teak och färgträ. Grufdrift (jern, koppar, bly och zink) har sedan gammalt idkats i bergstrakterna; stenkol ligga på flere ställen nästan i dagen. Industrialster äro gröfre sidenoch bomullsväfnader. Handeln ligger i kinesernas händer. Kommunikationerna till lands inskränka sig till en enda ordentlig väg längs kusten, äfven den illa underhållen och utan broar öfver floderna. Befolkningen, som anslås till 5 à 6 mill., är mindre jämnt fördelad än i Kina. K. indelas i 9 provinser, alla belägna utmed hafvet. Hufvudstad är Huë. -- 2) En fransk koloni, vanligen kallad Franska l. Nedre K. (Annam. Nam-ki), upptager södra spetsen af halfön mellan Siamviken och Södra kinesiska sjön med landgräns mot Kambodja i n. v. och Annam i n. ö. Detta område sträcker sig mellan 8° 25' (Kap Kambodja) och 11° 30' n. br. samt 100° 10' och 102° 50' ö. lgd (fr. Greenw.). Areal omkr. 60,000 qvkm. Franska K. är till större delen ett lågt alluvialland, genomfåradt af floderna Mekong och Donai l. Saigon med deras många mynningsarmar. En oansenlig ås utmed den senare floden bildar öfvergången till det från öfversvämningar skyddade
området i n. ö., der Ba-dinh, landets enda berg, når en höjd af 500 m. Delta-öarna bilda ypperliga risfält; i landets inre träffas stora gräsbevuxna slätter, hvilkas bördiga jord endast väntar på odling. Öster om Donai afkastar landet indigo, tobak, socker, bomull, hampa och majs. Skogarna betäcka 800,000 har. Européernas värsta fiende är klimatet, som förenar alla olägenheter af en tropisk hetta och en utomordentlig fuktighet. Orkaner höra under regntiden (Maj--Okt.) till ordningen för dagen. Industrien inskränker sig till silkesodling och beredning af hafssalt. Handeln deremot är stadd i rask utveckling. Den vigtigaste exportvaran är ris (1876 utfördes för 34 mill. frcs), dernäst bomull, peppar, socker och silke. Hufvudstaden, Saigon, är den vigtigaste hamnen; två andra hamnar, Hatien och Rachgia, ligga vid Siam-viken. Telegrafliniernas längd är 2,000 km., hvarjämte en underhafskabel förenar landet med Singapore och en med Hong-kong. Af alla Frankrikes kolonier är denna den enda, som lemnar ett öfverskott till statskassan (de senare åren omkr. 2 mill. frcs). Befolkningen uppgick 1880 till öfver 1 1/2 mill., hvaraf 1,366,000 annamiter, 58,000 kineser och endast 2,000 européer. Antalet infödda katolska kristna uppgår till omkr. 60,000. Den äldre provinsindelningen upphäfdes 1876, då 4 förvaltningsområden bestämdes: Saigon, Myto, Vinh-long och Bassak, med tills. 19 arrondissement. Till Franska K. räknas äfven den omkr. 150 km. från kusten aflägsna ön Pulo Condor, som Frankrike förvärfvade 1862. -- K. utgjorde en del af konungariket Kambodja, till dess det eröfrades af annamiterna 1689. Fransmännens uppträdande i dessa trakter började redan i slutet af 18:de årh.; men de företag, som ledde till kolonialväldets grundläggning, äro att räkna från 1858, då en fransk flotta bombarderade den annamitiska hamnstaden Turan. Fördraget i Saigon d. 5 Juni 1862 tillerkände Frankrike full besittningsrätt till 3 provinser; 1867 ockuperades ytterligare 3. Det definitiva afträdandet af hela detta område egde rum 1874. S. A. L.
Kochinkinahöns. Se Husfogelskötsel.
Kock (äfven kallad Mönter), Jörgen, var under reformationstiden borgmästare i Malmö och ledde dess borgerskap under de långvariga inre strider, hvilka i Danmark följde efter Kristian II:s afsättning (1523). Som varm och trogen anhängare af denne konung försvarade K. Malmö mot Fredrik I, ända till dess han såg, att allt hopp om hjelp var ute. Efter Fredriks död (1533) lockade Lybecks borgmästare Jürgen Wullenwever K. och Köpenhamns borgmästare Ambrosius Bogbinder till ett förbund, som skulle verka för den fångne Kristians återuppsättande på tronen, men i sjelfva verket skaffade Köpenhamn och Malmö i händerna på lybeckarnas general, grefve Kristofer af Oldenburg. Då denne emellertid gaf sig sken af att kämpa för Kristian II, stodo de bägge städerna fast vid förbundet samt gjorde hårdnackadt motstånd mot Kristian III och hans anhängare. Först d. 6 April 1536 lemnade K. Malmö i Kristian III:s händer. K. var en ifrig
Källa: Project Runeberg ·
