Sida 494
Kock ...
hafva utgifvits 1844 (i 56 bd) och flere gånger. -- Henri de K., fransk novell- och lustspelsförfattare, den föregåendes son, f. 1821, har från tidiga år vandrat i faderns fotspår som produktiv skriftställare.
Kockelkärnor, Kockelbär, Fructus l. Semina cocculi indici, farmak., kallas de torkade frukterna af Anamirta Cocculus Wight et Arn. (se Anamirta). De mogna, färska frukterna hafva vackert mörkrödt fruktkött, som bekläder ett tunt, sprödt skal, inom hvilket finnes ett njurformigt frö, som icke utfyller skalets hålighet. Torkade, äro kockelkärnorna mörkt gråbruna l. svartbruna, i ytan smått skrynkliga, rundadt njurformiga, något större än ärter. Deras vigtigaste beståndsdel är pikrotoxin, en alkaloid, som verkar likt stryknin och finnes i det bittert smakande fröet. Pulver af kockelkärnor, inmängdt i små brödkulor, har begagnats vid fiskfångst. Fisken förgiftas af pikrotoxinet och flyter upp till vattenytan. Förr användes denna drog i England att gifva bäsk smak åt porter och öl, men numera är detta vid stränga böter förbjudet. Rörande kockelkärnornas användande i medicinen se Pikrotoxin. O. T. S.
Kockenhusen. Se Kokenhusen.
Kocksmat (af Eng. mate, kamrat, medhjelpare), sjöv., skeppskockens biträde.
Kockum, Frans Henrik, industriidkare, född i Malmö d. 27 Sept. 1802, stod vid sin faders död (1825) utan medel, men sattes genom slägtingar och vänners kraftiga understöd i tillfälle att öfvertaga den af hans möderneslägt, det ansedda suellska huset, drifna tobaksfabriken i Malmö (numera, sedan 1866, tillhörig "F. H. Kockums tobaksfabriks-aktiebolag"), hvilken i hans hand betydligt utvidgades och ännu (1884) är den största i Sverige. Sedan K. 1838 inköpt Holmen, vid Malmö, anlade han der 1840--41 gjuteri och mekanisk verkstad (se Kockums mekaniska verkstads aktiebolag), hvilket etablissement i betydenhet öfvergår alla andra sådana i Sverige, med undantag af det vid Motala. Äfven åt Örmo bruksegendom i Kronobergs län, med masugn, gjuteri och mekanisk verkstad, samt Kallinge stångjerns-, plåt- och spik-manufakturverk i Ronneby socken i Bleking egnade K. sin särskilda verksamhetsifver, hvarjämte han i Ronneby anlade en fabrik för tillverkning af förtennta och galvaniserade kärl af stål- och jernplåt. (Sedan 1876 egas dessa trenne egendomar af det 1875 bildade "Kockums jernverks-aktiebolag".) K. intresserade sig öfver hufvud för allt hvad industri och fabriksdrift heter samt deltog i en mängd anläggningar (äfven i Finland och Norge), såsom jernvägar, sockerbruk, spinnerier, gasverk, tegel- och cementfabriker, kopparverk och bryggerier. Han egde ett utomordentligt förtroende såsom affärsman, hvilket på det tydligaste sätt trädde i dagen vid den ofvergående förlägenhet, som på 1860-talet drabbade hans affärsrörelse. Han var derjämte högt aktad för sin ädla personlighet och af sina arbetare älskad för den omtänksamhet han hyste för deras bästa. K. dog i Malmö d. 12 Febr. 1875.
Kockums mekaniska verkstads aktiebolag, ett 1866 bildadt bolag, som då öfvertog den 1840 af F. H. Kockum i Södra förstaden i Malmö grundlagda mekaniska verkstaden. Denna hade under de första åren endast bestått af jerngjuteri, men sedermera utvidgats till fullständig mekanisk verkstad. Bolaget anlade 1871 vid hamnen ett skeppsvarf, som drifves i förbindelse med mekaniska verkstaden. Vid varfvet är inrättad en hydraulisk slip för upptagning af de största fartyg, som trafikera Östersjön; der finnas äfven en ångkran af omkr. 1,000 ctnrs lyftkraft, verkstäder för ångpannetillverkning och öfriga för ett dylikt etablissement erforderliga byggnader. Vid verkstaden hafva sedan dess anläggning 44 stycken större och mindre ångare om tills. omkr. 21,000 tons drägtighet blifvit byggda. Tillverkningsvärdet för 1883 steg till 2,600,000 kr.; arbetarnas antal var s. å. 1,200.
Kodein (af Grek. kodeia, vallmofröhus), kem., med., en i opium förekommande alkaloid, C18 H21 NO3, som i rent tillstånd bildar färglösa, i hett vatten lättlösliga, men i kallt svårlösliga prismer. Kodein ger, liksom morfin, vid upphettning med saltsyra apomorfin. Det har intill senare tider ansetts af läkare såsom stående nära morfinet i sömngifvande förmåga, en åsigt, som genom nogare undersökningar rubbats. Genom von Schröders försök har den gängse åsigten att kodein icke verkar förstoppning bekräftats; och såsom resultat af hans undersökningar framgår för öfrigt, att den narkos (sömn), som kodeinet hos menniskan kan förorsaka, är af ringa betydelse samt att man gör bäst att afhålla sig från bruket af denna alkaloid, som icke torde förtjena plats i farmakopéerna, der detta medel allmänt är upptaget. P. T. C. O. T. S.
Kodiak. Se Kadiak.
Kodicill (Lat. codictllus, skriftafla, i plur. anteckningsbok, notis, testamentariskt förordnande, dimin. af codex, se d. o.), tilläggsartikel till ett aktstycke, t. ex. till ett testamente.
Kodifikation (af Lat. codex, se d. o., och facere, göra), spridda lagars eller förordningars sammanförande till ett systematiskt ordnadt helt. -- Kodifiera, verkställa en kodifikation.
Kodilj (Fr. codille, af Sp. codillo), dubbel bet i l'hombre och vira m. fl. spel.
Kodivision (af Lat. con, jämte, med och divisio, delning), ett begrepps indelning på flere sätt eller från flere synpunkter.
Kodja-baschi. Se Demogeronter.
Kodjent (Chodjent, Hodjent), stad i ryska Turkistan, prov. Sir Darja, vid venstra stranden af Sir Darja och vid vägen mellan Bokhara och Kokand. Omkr. 30,000 innev., till större delen tadjiker.
Kodjupet, en utanför fästningen Vaxholm belägen trång och krokig farled, hvilken förr måste passeras af alla större fartyg, som ämnade sig till Stockholm. Numera finnes äfven en annan farled, nämligen genom Oxdjupet förbi Oskar Fredriksborgs fästning. Båda farlederna äro utprickade och försedda med försänkningar; endast en trång öppning i hvardera är lemnad för fartygens genomgång. L. H.
Källa: Project Runeberg ·
