Sida 575
Kompositör ...
konisk yta (se d. o.). Stundom förstår man med kon just denna koniska yta. -- 2. I inskränkt bemärkelse en solid figur, som begränsas af en konisk yta, hvilkens direktris är en cirkel, samt af ett med denna cirkels plan parallelt plan. Konens plana gränsyta kallas dess bas. Sammanbindningslinien mellan konens spets och basens medelpunkt kallas axel. Sida i konen kallas sammanbindningslinien mellan spetsen och en godtycklig punkt på basens omkrets. Konen säges vara rät eller sned, alltefter som axeln är vinkelrät mot basen eller icke. Konens höjd är den räta linie, som från spetsen drages vinkelrätt mot basen. Ett plan, som lägges genom axeln, skär konens buktiga yta utefter två sidor; vinkeln mellan dessa sidor kallas konens vinkel. Konens kubikinnehåll är lika med en tredjedel af höjden multiplicerad med basen. Den buktiga ytan af en rät kon med basradie r och höjd h är
[pi]r[rot]r2 + h2.
-- Med stympad l. afstympad kon förstår man den del af konen, som begränsas af basen och ett med denna parallelt plan. G. E.
Konak (Turk.; egentl. herberge), i Turkiet benämning på en ståndspersons, i synnerhet en högre ämbetsmans (paschas, efendis), bostadskomplex, vanligen äfven inrymmande ämbetslokalen. -- Konakdsji, qvartermästare, officer, som sörjer för truppernas marsch och lägerplatsers inrättande. -- Konakdsji-basji, generalkvartermästare.
Konarski, Stanislaw, polsk skolman och skriftställare, f. 1700, d. 1773, ingick vid 15 års ålder i piarist-orden ("Patres scholarum piarum") samt vardt, efter att hafva gjort resor till Italien, Frankrike och Tyskland, 1730 lärare i historia och retorik vid nämnda ordens skola i Varsjav. I framgångsrik kamp mot jesuiternas undervisningsmetod grundlade han 1743 anstalten "Collegium nobilium", som gaf uppslaget till den undervisningskommission, hvilken riksdagen tillsatte efter jesuitordens upphäfvande. I pedagogiska och oratoriska skrifter uppträdde K. mot det osmakliga bruket att uppblanda polskan med latin, hänvisade på Frankrikes psevdoklassiska literatur såsom mönster, sökte genom öfversättningar af Corneilles m. fl:s dramer uttränga skoldramat och bidrog till skapandet af en polsk nationalteater i Varsjav (1765). Vigtigast bland K:s verk blef dock O skutecznym rad sposobic (Om ett verksamt sätt att hålla rådsförsamlingar; 4 bd, 1760--63), hvarest han brännmärkte adelns konfederationer och "liberum veto" samt föreslog botemedel mot rikets anarkiska förhållanden.
Koncedera (Lat. concedere), medgifva, gå in på, gifva med sig.
Koncentrera (Fr. concentrer, af Lat. cum, med, och centrum, medelpunkt), förena i en medelpunkt, sammanföra, samla, sammantränga; kem., borttaga lösningsmedel från en lösning. Lösningar af salter eller icke flyktiga ämnen kunna koncentreras ("göras starkare") genom afdunstning eller, i många fall, genom frysning.
Blandningar af flyktiga ämnen, t. ex. alkohol eller eter med vatten, koncentreras genom destillation. -- Subst. Koncentration och Koncentrering. -- Adj. Koncentrisk, matem. Se Excentrisk.
Koncept (Lat. conceptum, af concipere, upptaga i sig, affatta), förberedande affattning af ett skriftligt arbete, utkast; utarbetning, som ännu ej är renskrifven. Deraf uttrycket förlora l. tappa koncepterna, komma af sig, blifva förvirrad, rådlös.
Konception (Lat. conceptio, af concipere, upptaga i sig), aflelse; fattande och alstring af idéer, produktivt fantasi- och tankearbete; föreställning, begrepp; affattande af en skrift. Se vidare Conceptio.
Koncert. Se Konsert.
Koncession (Lat. concessio, af concedere, medgifva, tillstädja), samtycke, af öfverhet beviljadt tillstånd att sätta i verket något visst företag af merkantil eller industriel art.
Koncessivsats l. koncessiv bisats (af Lat. concedere, medgifva) är en sådan bisats (subordinerad sats), som innehåller ett medgifvande, t. ex. oaktadt våren kom sent, är skörden god. Sådana satser inledas genom koncessiva konjunktioner: ehuru, fastän, oaktadt, hvadän, huruän, hurusomhälst, eller äfven om, om också. Satser inledda genom de båda sist nämnda konjunktionerna äro konditionalt-koncessiva, t. ex. äfven om han nu kommer, är saken förlorad. I hufvudsatsen kan genom dock, likväl, i alla fall o. d. hänvisas på bisatsen. Står hufvudsatsen efteråt, kan han inledas med så. En hufvudsats med tillhörande koncessiv bisats bildar en koncessiv satsfogning. Är subjektet i hufvud- och bisats detsamma, så kunna i ren (icke derjämte konditional) koncessiv bisats subjekt och kopula utelemnas, hvarigenom uppstår en sammandragen koncessiv satsfogning, t. ex. ehuru (han var) sjuk, gaf han sig dock på väg; han måste fram, om ock (han skulle stå) på hufvudet.
Koncilium (Lat. concilium, församling, möte) l. synod kallades i den äldre kyrkan och medeltidskyrkan samt kallas ännu i den katolska kyrkan hvarje kyrkomöte. Dessa koncilier delas i ekumeniska l. allmänna, vid hvilka hela kyrkan är representerad, och hvilkas beslut äro bindande för hela kyrkan, samt partikulära, hvilka utgöra representationsförsamlingar för ett visst kyrkoterritorium och sönderfalla i diecesan-koncilier, för ett biskopsstift, provinsialkoncilier, för en af flere biskopsstift bestående kyrkoprovins, och (af yngre datum) nationalkoncilier, för en hel folkkyrka. Såsom det första konciliet räknas det i Ap. Gern. 15 kap. omtalade apostlamötet i Jerusalem omkr. år 50, "urtypen för alla koncilier". Det äldsta koncilium man derefter med visshet känner till hölls i Hierapolis i Mindre Asien omkr. år 160. Mot slutet af 2:dra årh. höllos flere koncilier med anledning af redan då uppkomna stridigheter. Den romersk-katolska kyrkan räknar tjugo ekumeniska l. allmänna koncilier, nämligen 1) i Nicaea 325, 2) i Konstantinopel
Källa: Project Runeberg ·
