Sida 582
Kondrodit ...
sammanblandning, förvirring, oreda, tankspriddhet.
Konfus, Konfusion. Se Konfundera.
Konfutation (Lat. confutatio), vederläggning. -- Konfutationen af den augsburgiska bekännelsen (confutation der augsburgischen confession) kallas af katolikerna en från katolsk sida mot denna bekännelse författad motskrift. Sedan nämligen lutheranerna på riksdagen i Augsburg d. 25 Juni 1530 uppläst sin trosbekännelse, befallde kejsar Karl V de katolske teologerna Eck, Wimpina, Cochlaeus, Faber m. fl. att inkomma med en vederläggning. Deras första arbete underkändes af kejsaren, hvarefter de författade ett nytt, som gillades och upplästes på riksdagen d. 3 Aug. s. å. (jfr Augsburgiska bekännelsen och Augsburgiska bekännelsens försvar). -- Konfutationsboken (Confutationsbuch) kallas äfven i den lutherska kyrkohistorien en under den s. k. synergistiska striden på föranstaltande af hertig Johan Fredrik d. y. af Sachsen 1559 i Weimar utarbetad motskrift mot synergisterna till försvar för den rena läran. Denna skrift åstadkom flere teologiska förvecklingar i Sachsen; t. o. m. en af dess egna författare, prof. Victorinus Strigelius i Jena, som i den afgörande stunden vägrade att underskrifva den, kastades derför i fängelse. J. P.
Kon-fu-tse. Se Kong-fu-tse.
Konfys. Se Konfundera.
Konga. 1. Härad i Kronobergs län, är en del af Östra Värends domsaga och bildar Konga fögderi samt omfattar socknarna Hofmantorp, Furuby, Hemmesjö, med Tegnaby, Nöbbele, Östra Torsås, Långasjö, Ljuder, Elmeboda, Linneryd, Sandsjö, Väckelsång, Tingsås och Uråsa samt länsdel af Vissefjerda och del af Vexjö landsförsamling. Arealen 169,503 har. 33,808 innev. (1883). -- 2. Kontrakt i Vexjö stift, omfattar pastoraten Väckelsång med Uråsa, Tingsås, Linneryd med Sandsjö, Elmeboda, Långasjö med Ljuder, Nöbbele med Östra Torsås, Hofmantorp med Furuby samt Hemmesjö med Tegnaby. Arealen 162,959 har. 31,190 innev. (1883). -- 3. Socken, delad å Malmöhus län, Onsjö härad, med 3,0380 har, 694 innev., och Kristianstads län, Norra Åsbo härad, med 1,066 har, 186 innev., tillsammans 4,104 har, 880 innev. (1883). K. bildar med Ask ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Onsjö kontrakt.
Kong-bergen är den traditionella benämningen på de ännu okända berg i det inre af Öfre Guinea, hvilka på kartorna tecknas som en lång, med kusten parallel kedja mellan Senegal-landen och nedre Niger. Med säkerhet vet man endast, att bergskedjor finnas mellan Öfre Guinea och vestra Sudan, hvilka bilda vattenskilnaden mellan Niger och Guineavikens kustfloder.
Kongedybet, södra delen af segelleden förbi Köpenhamn, mellan Amagers grund och Middelgrunden. Den norra delen kallas Renden ("Rännan") och bildar Köpenhamns yttre redd. Söder om Middelgrunden förenar K. sig med Holländerdybet under namnet Svälget ("Svalget").
I K. stod sjöslaget mellan engelsmännen och danskarna d. 2 April 1801. E. Ebg.
Kongehallen. Se Håkanshallen.
Kongelation (af Lat. con, med, och gelu, köld), stelning till följd af köld.
Kongelf. Se Kungelf.
Kongeloven ("Kungslagen", Lat. Lex regia), den grundlag, som den danske konung Fredrik III efter enväldets införande i Danmark och Norge (1660) lät P. Griffenfeld utarbeta och d. 14 Nov. 1665 sjelf underskref. Den upplästes vid Kristian V:s kröning 1670, men offentliggjordes genom trycket först d. 4 Sept. 1709. Efter Slesvigs återförening med konungariket (1721) blef Kongeloven gällande äfven i detta land, hvars ständer (d. 4 Sept. s. å.) aflade ed till konungen och hans efterträdare enligt Kongeloven. Genom denna lag ordnades det oinskränkta arfsenväldet, i det den föreskref, att "Danmarks och Norges envålds-arfkonung skall hädanefter vara och af alla sina undersåtar hållas och aktas för det yppersta och högsta hufvud här på jorden, öfver alla menskliga lagar, och som intet annat hufvud och domare erkänner öfver sig, vare sig i andliga eller verldsliga ting, än Gud allena". De enda fordringar, som ställdes på konungen, voro att han skulle tillhöra den augsburgiska bekännelsen, att han icke skulle tåla eller tillåta något, som kunde lända till inskränkning i enväldet, icke häller dela riket. I Norge upphäfdes Kongeloven genom skilsmässan från Danmark 1814 och i Danmark genom grundlagen af d. 5 Juni 1849. Bestämmelserna om arfsföljden (agnatisk-kognatisk) qvarstodo dock, till dess successionsordningen af d. 31 Juli 1853 blef gällande. De enda stadganden i den gamla Kongeloven, som ännu ega kraft, äro de, som röra kungliga prinsar och prinsessor. E. Ebg.
Kongens thing l. Retterthing, benämning på den domstol, som under 13:de årh. utbildade sig i Danmark och som under ordförandeskap af konungen (eller i dennes frånvaro af en biskop eller af en bland de höge hofämbetsmännen, drots, marsk och kansler) pröfvade mål från hela riket, i allmänhet dock först sedan de blifvit förut handlagda vid by- (stads-), härads- eller landsting. Kongens thing höllos rundt omkring i landet, ty ingen fick stämmas utanför sitt landskap, och bisittarna voro andliga och verldsliga män, hvilka kände de särskilda landskapens lag och rätt. Stämningarna utfärdades och domarna uppsattes af kansleren. Från kongens thing kunde målsegaren vädja till danahofvet. Efter riksrådets utbildning i 15:de årh. blefvo dess medlemnar ensamma eller företrädesvis domare i kongens thing, och appellationsrätten till danahofvet föll då bort. Efter enväldets införande (1660) ersattes kongens thing af Höjesteret. E. Ebg.
Kongerigets arkiv, det ena af de två stora danska riksarkiven (jfr Geheime-arkivet), bildades 1861 genom sammanslagning af det gamla räntekammar-arkivet (upprättadt 1661) med de särskilda ministeriernas (justitie-, inrikes- samt kyrko- och undervisningsministeriernas) arkiv (endast omfattande tiden efter 1750). Sedan
Källa: Project Runeberg ·
