Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala

Originalsida 720
Originalsida 720
Originalsida 720
Originalsida 721
720–721

Sida 720

Kosmopolit ...

dyrbar tid i Pest, utvecklade K. en häpnadsväckande verksamhet. Han organiserade fyra arméer för att tillbakaslå den österrikiska invasionen. Genom sin passionerade, hänförande vältalighet förmådde han massorna till de största uppoffringar för fosterlandet samt predikade ett verkligt korståg mot Österrike och dess bundsförvandt Ryssland. Den 14 April 1849 afsatte riksdagen i Debreczen den habsburg-lothringska dynastien och förklarade Ungern för en sjelfständig republik. K. valdes till den nya republikens president. I början af Juni s. å. höll han sitt högtidliga intåg i det från österrikarna återeröfrade Pest. De ungerska vapnen voro segerrika, men deras triumf skulle icke blifva långvarig. Ty sedan det österrikiska kabinettet d. 19 April officielt anropat Ryssland om hjelp, lät kejsar Nikolaus tre ryska arméer inrycka i Ungern och Siebenbürgen. Omringade och anfallna af ryssarna från norr och öster, af österrikarna under Haynau från vester och af kroaterna under Jellacic från söder, dukade de vida underlägsne ungrarna under efter hjeltemodiga, men förtviflade strider. K., som råkat i en förderflig oenighet med sin egen krigsminister, general Görgei, abdikerade efter nederlaget vid Temesvar d. 9 Aug. och nedlade sin makt i Görgeis händer (d. 11 Aug.).

Sedan det sista hoppet för den ungerska republiken försvunnit genom Görgeis kapitulation vid Vilagos, gick K. d. 17 Aug. öfver gränsen för att söka Turkiets skydd. Efter att hafva varit internerad först i Viddin, derefter i Sjumla och slutligen i Kutahia (i Mindre Asien) frigafs K. i Aug. 1851, till följd af Englands och Förenta staternas bemedling, och inskeppade sig till England. London och många andra städer egnade honom ett entusiastiskt mottagande, men redan i Nov. 1851 begaf han sig till Förenta staterna för att der genom tal och föredrag verka för ungrarna. Han återvände i Juni 1852 till England, der han äfvenledes höll offentliga föredrag, som vunno det största bifall. Nära förbunden såväl med Mazzini och Ledru-Rollin som med de ungerske generalerna Klapka och Türr, fortfor han att göra verksam propaganda både för de demokratiska idéerna i allmänhet och särskildt för Ungerns oafhängighetssträfvanden. Vid utbrottet af italienska befrielsekriget (1859) begaf sig K. till norra Italien för att derifrån söka förmå ungrarna till en ny resning mot det österrikiska väldet, men återvände efter fredspreliminärerna i Villafranca till London. Sedan lefde han dels i London, dels i norra Italien, der han sedan 1870 haft sin stadigvarande bostad. Då han 1867 och 1868 af Pest valdes till medlem af den ungerska riksdagen, vägrade han att mottaga detta mandat, och äfven då 1877 en ungersk deputation högtidligen uppmanade honom att återvända till sitt fosterland, gaf han ett nekande svar. Fastän sålunda lefvande i en numera frivillig landsflykt, utöfvar K. likväl betydligt inflytande på det radikala partiet i Ungern. -- En vald samling af K:s tal utkom 1853 i London på engelska språket. E. W.

Kosta, glasbruk och landtegendom i Ekeberga socken, Kronobergs län, vid allmänna landsvägen mellan Ekesjö och Karlskrona, 16 km. från Lessebo station vid Karlskrona--Vexiö jernväg. Det tillhör Kosta aktiebolag (stadfäst 1875), som inom Ekeberga och grannsocknen Lenhofda eger K. och Johanstorps glasbruk, qvarn och 3 sågar samt en jordegendom af tills. 7 73/160 mtl, alltsammans taxeradt till 426,200 kr. (1884). K. glasbruk anlades 1741--43 af landshöfdingen i Kronobergs län frih. And. Koskull och landshöfdingen i Kalmar län frih. G. B. Stael v. Holstein samt uppkallades efter begynnelsestafvelserna i deras namn. Glastillverkningen, som 1743 i värde uppgick till 8,536 dlr kmt, hade 1800 ett värde af 20,500 rdr b:ko och 1883, af fönster- och småglas, 296,992 kr. Sistnämnda år bedrefs den vid 3 glasugnar, hvar och en om 6 deglar, jämte andra erforderliga ugnar samt tvänne glassliperier, drifna af två ångmaskiner.

Ko-staren. Se Icteridae.

Kostbera, Nord. mytol., var gift med konung Gjukes son, Högrie. Genom sin klokhet och runkunnighet upptäckte hon, att svek låg under den inbjudning, som Högne emottagit från svågern Atle. Hon varnade sin make, men han ville icke tro hennes ord. Se vidare Gjukungar. Th. W.

Koster, färjställe på den danska ön Möen öfver Ulvsundet till Kallehave på Själland.

Koster (Coster), Lourens Jansz, af holländarna firad såsom boktryckarekonstens uppfinnare, nämnes i denna egenskap första gången af läkaren och historiografen Adrianus Junius (de Jonghe) i dennes 1588 utgifna arbete "Batavia". Enligt sägner, som Junius säger sig hafva förnummit af ålderstigna personer, skulle K., som var borgare i Haarlem, 1440 en gång kommit på det infallet att utskära bokstäfver af bokträdets bark, hvarefter han uppfunnit en tjock svärta, tryckt bilder med text samt slutligen förfärdigat bly- och tenntyper. Men en af hans edsvurne medhjelpare, vid namn Johann (enligt Junius troligen ingen annan än J. Fust!), stal under julnatten typer och verktyg samt rymde med rofvet till Mainz, der han 1441--42 tryckte åtskilliga verk, sålunda bringande äran af uppfinningen åt den tyska staden. K. deremot, modfälld af dessa vidrigheter, fullföljde icke vidare sin konst. Denna sägen, skiftevis tillämpad på tvänne olika personer med namnet K., hafva holländarna ansett för en "nationel hederssak" att upprätthålla gentemot den historiska kritik, som uppvisat dess haltlöshet. De hafva firat Koster-jubiléer, inrättat ett Koster-museum och (1856) rest en Koster-staty såsom en protest mot Gutenbergs-statyerna. Holländaren A. van der Linde, som i "De haarlem'sche Costerlegenders" (1870) framlagt en mycket afgörande bevisning mot rättmätigheten af dessa anspråk, måste till lön derför gå i landsflykt.

Koster, Samuel, holländsk dramatiker. Se Coster.

Kosterbåt, skeppsb., en på klink byggd, i hög grad sjöduglig segelbåt, allmänt använd

Källa: Project Runeberg · ·