Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala

Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 282
Originalsida 283
282–283

Sida 282

Kavitet ...

student i Upsala, der han under ledning af. J. Schefferus, A. Norcopensis (Nordenhielm) och J. Columbus egnade sig åt språk- och fornkunskap samt vitterhetsstudier. Derefter begaf han sig på resor och besökte Estland, Ryssland, Danmark, Tyskland, Böhmen, Italien m. fl. land. Hemkommen till fäderneslandet, fick han i uppdrag att jämte K. F:son Wrede, J. G. Sparfvenfelt och E. Brenner ordna den i kungl. biblioteket förvarade samlingen gamla mynt, "dessa förträffliga ålderns minningslefvor och sagoljus", för att använda K:s ord i hans egenhändiga lefvernesbeskrifning. 1697 utnämndes han till assessor i Antiqvitets-arkivet. Efter J. F. Peringskiölds död (1725) erbjöds det honom att tillika öfvertaga sekreterare- och antiqvariebeställningen i arkivet, men på grund af sin höga ålder afböjde han anbudet. Flere skådepenningar slogos öfver K., och Vetenskapssocieteten i Upsala invalde honom 1727 till ledamot. Han adlades 1711, med bibehållande af sitt namn, men slöt sjelf sin ätt 1735. Som hans dödsdag uppgifves såväl d. 15:de och 16:de som d. 17:de April. -- K. var en lärd man och skref vers på flere språk. Sjelf i besittning af en ansenlig myntsamling, stod han i nära beröring med in- och utländska myntkännare samt skref på latin åtskilliga numismatiska afhandlingar, hvilka enligt en nyare kännares (B. E. Hildebrands) vittnesbörd ställa honom långt framom hans samtid både i kunskaper och omdömesförmåga. Såsom en egendomlighet må dock nämnas, att han å ett mynt i sina samlingar, öfver hvilket han utgaf en beskrifning, trodde sig läsa Odens namn. (K. R. Berch urskilde sedermera i dess ställe en illa tecknad fasad af en domkyrka.) Två längre bröllopsqväden af K., hvilka tvifvelsutan tilltalade tidens smak, alldenstund de gång på gång utgåfvos från trycket, finnas intagna i 10:de bandet af "Samlade vitterhetsarbeten af svenske författare från Stjernhjelm till Dalin", utg. af P. Hanselli.

Kediv (hårdt k; Khedive, af Pers. chidiv, "herre", "herskare", "stormäktigaste konung") förekommer (enligt Mordtmann) redan i armeniska kil-inskrifter vid sjön Van och på sassanidiska pehlvi-sigill såsom persisk konungatitel, men bäres i våra dagar officielt endast af vicekonungen af Egypten alltsedan 1867, då Ismael pascha (den nuvarande kediven Tevfik paschas far) erhöll rättighet att utbyta den forna titeln af vali ("ståthållare") mot den af K. I det diplomatiska och officiella tidningsspråket brukar man, med mera afseende på kediv-värdighetens verkliga än titelns egentliga betydelse, låta titeln K. åtföljas eller ännu oftare utbytas mot den af "Son altesse royale" (Hans kungl. höghet). H. A.

Kedjebråk. Se Bråk.

Kedjedrill. Se Drill.

Kedjekorall. Se Halysites.

Kedjekula, artill., tvänne genom en kedja förenade runda fullkulor eller oftast halfva sådana, hvilka under 16:de--17:de årh. skötos ur kanoner mot ett fientligt fartygs tackling. H. W. W.

Kedjelinie (Lat. catenaria), matem., kallas den kroklinie, som bildas af en jämntjock kedja med

oändligt små länkar eller af en fullt böjlig sträng, som är fritt upphängd vid båda ändarna. Kedjelinien är bland alla linier af samma längd den, hvilkens tyngdpunkt ligger lägst. Galilei, som först sökte lösa problemet att finna kedjelinien, ansåg den vara en parabel, hvilken åsigt dock experimentelt vederlades af J. Jungius. Problemet framställdes å nyo af Jacques Bernoulli, 1690, och löstes följande året samtidigt af Leibniz, Huygens och bröderna Bernoulli. Kedjelinien eger flere vigtiga, både rent matematiska och mekaniska egenskaper; äfven dess eqvation är af anmärkningsvärd enkelhet. G. E.

Kedjeräkning, matem., kallas ett räknesätt, der uppgiften leder till en kedja eqvationer af formen

ax = by cy = dz ez = ft gt = hx,

och der alla storheterna a, b, o. s. v. äro bekanta, utom en enda t. ex. a. Resultatet erhålles genom hopmultiplikation af alla eqvationerna, hvarefter x, y, o. s. v. bortdivideras samt a erhålles genom enkel multiplikation och division. Såsom exempel må tjena följande: "När 25 kg. koppar bytas mot 43 kg. bly, och 5 1/2 kg. bly mot 25 kg. jern, huru många kg. jern kan man då tillbyta sig för 11 kg. koppar?" Uppställningen blir

25 kg. koppar = 43 kg. bly 5 1/2" bly = 25 " Jern a"jern = 11 " koppar,

då "kg. koppar" o. s. v. utmärker värdet af 1 kg. koppar o. s. v. Genom hopmultiplikation, af eqvationerna och bortdividerande af lika storheter erhålles

25 . 5 1/2 . a = 43. 25 . 11

eller

43 . 25 . 11 a ----------------------- = 86. 25 . 5 1/2

Kedjeräkningen kommer till användning särskildt vid vexeltransaktioner. G. E.

Kedjeskär, äldre benämning på Riddarholmen i Stockholm. Se Riddarholmen.

Kedjeslut. Se Sorit.

Kedkevare (hårdt k; "Stenberget"), fjäll i Qvikkjokks kapellförsamling af Lule lappmark, ej långt från Sveriges högsta bergstopp, Sarekttokko, bekant för sina silfvermalmsanledningar, hvilka upptäcktes 1657 och tillika med silfvergrufvorna i Alkavare bearbetades för kronans räkning, ehuru med förlust. Grufbrytningen nedlades 1702, hvarefter endast obetydliga försöksarbeten af enskilda personer tidtals företagits. A. G.

Kedum. 1. Socken i Skaraborgs län, Barne härad. Arealen 2,628 har. 1,160 innev. (1882). Annex till Ryda, Skara stift, Barne kontrakt. -- 2. Socken i Skaraborgs lan, Kållands härad. Arealen 1,028 har. 286 innev. (1882). Annex till Tådene, Skara stift, Kållands kontrakt.

Keeling-öarna [kiling-] l. Kokosöarna, en lagun-grupp i Indiska oceanen, omkr. 1,200 km. s. v. om Sunda-sundet, under 12° 5' s. br. och 96° 50' ö. lgd fr. Greenw., bestående af 23 små korallöar omkr. en stor lagun. Öarna hafva

Källa: Project Runeberg ·