Sida 430
Klink ...
spanmål och trävaror. Hamnen, som är 0,9--1,07 m. djup, besöktes 1881 af 306 ankommande och afgående fartyg om tillsammans 18,903 tons drägtighet. Omkr. 170 innev. A. G.
Klinzy, stad i ryska guvernem. Tjernigov, n. ö. om hufvudstaden. Omkr. 8,000 innev., till största delen raskolniker. K. ar en af de vigtigaste industriorterna i Lill-Ryssland och har i synnerhet stora klädesfabriker, mekaniska verkstäder och garfverier.
Klippa, en i viss mån fristående bergmassa, som tillika är brant och spetsig. I allmänhet torde namnet oftare begagnas om sådana berg, som på en eller flere sidor begränsas af vatten (således öar, uddar, kustberg o. s. v.) än om i landets inre befintliga dylika. Jfr Skär. E. E.
Klippan. 1. Jernvägs-, post- och telegrafstation vid Helsingborg--Hessleholms jernväg i Gråmanstorps socken, Kristianstads län. Nära stationen ligger vid Rönneån inom Sönnarslöfs socken Klippans pappersbruk, som anses vara det äldsta i Sverige. Dess anläggningsår är ej kändt, men man vet, att Tyge Brahe under sin vistelse på herresätet Knutstorp anlade ett "böttebrug" vid K. Sitt nuvarande stora omfång har bruket fått först under sin nuvarande egare, Chr. A. Bock, som ombyggt och utvidgat detsamma, så att det nu sysselsätter omkr. 200 pers. Egendomen omfattar jämte pappersbruk trämasseqvarn, stärkelsefabrik samt jordegendomar i Sönnarslöfs, Gråmanstorps och Vedby socknar om tills. 3 71/120 mtl. Tillverkningen vid pappersbruket, hvilken utgöres mest af finare papperssorter, såsom skrif-, post-, tryck-, spelkort- och tapetpapper, uppgick 1883 till något öfver 1 mill. kg. med ett värde af 765,000 kronor. -- 2. En del af staden Göteborg, belägen på Elfsborgs kungsladugårds egor v. om Majorna, invid Göta elf. K. tillhör Karl Johans församling och har ett kapell (invigdt d. 5 Juni 1857), uppfördt i engelsk-gotisk stil af A. V. Edelsvärd på bekostnad af grosshandlanden D. Carnegie.
Klippare (T. klepper), i allmänhet en liten, liflig, raskt springande häst, vanligen med bibegrepp af att den ej är af ädel ras. Inom den svenska krigsförvaltningen förstås med klippare särskildt en sådan häst, som, i fall att nummerhäst är vakant eller till följd af rusthållares åtgörande obrukbar, denne är skyldig att lemna, om möte eller kommendering inträffar, innan ny häst hinner anskaffas eller nummerhästen åter blir användbar. Klipparen behöfver icke fylla det för nummerhäst föreskrifna måttet. C. O. N.
Klippbergen (Eng. Rocky mountains), gemensam benämning på det vidt utgrenade nordamerikanska bergsystem, hvilket såsom en nordlig fortsättning af Mejicos kordillerer (Sierra Madre. Se Mejico) från 32° n. br. i nordvestlig riktning löper igenom Nord-Amerikas förenta stater och Dominion of Canada ända till kusten af Norra ishafvet med en längd af omkr. 5,500 km. och bildar vattendelaren mellan vesterns högland och de stora slätterna i ö. Kammhöjden af hufvudkedjan utgör inom Förenta staterna i medeltal 3,250--3,700 m. Sin största massa hafva bergen i sin södra del, men
sin största höjd nå de i n., der mellan 52° och 53° n. br. ligga de väldiga topparna Mount Hooker (5,100 m.) och Mount Brown (5,170 m.). De högsta upphöjningarna i Klippbergen inom Förenta staterna (de öfriga delarna äro ännu föga kända) bestå af urberg, hvilket i n. är omlagradt af siluriska och devoniska systemet, i mindre grad af tertiära lager, och i s. af tertiära bergarter; gränsen utgöres af Nebraskaflodens norra arm, North Platte. Något n. om denna flod, vid öfre Yellowstone, uppträda äfven vulkaniska bildningar med heta källor samt följa hela Snake rivers lopp äfvensom Columbias nedre till Kaskadbergen, hvilka dock ej höra till Klippbergens system.
Klippdassarna, klippsmygarna l. klipptaxarna, Hyracidcae, zool., bilda den enda familjen inom ordningen platthofvar (Lamnunguia) bland däggdjuren. Klippdassarna hafva långsträckt och valsformig kropp, jämförelsevis stort och klumpigt hufvud med afsmalnande och från sidorna hoptryckt nos, klufven öfverläpp, korta, breda och runda öron, kort och satt hals samt medelhöga ben. På framfötterna hafva de fyra och på bakfötterna tre, med hud förenade och med hoflika naglar försedda tår (bakfötternas innantå bär dock klo). Svansen är knappt märkbar. Fotsulorna äro försedda med flere, af fåror skilda, ovanligt mjuka häftdynor. Som fullvuxna hafva dessa djur blott två, af en lucka skilda, trekantiga framtänder, fyra oäkta och tre äkta kindtänder. Klippdassarna förekomma i Asiens och Afrikas bergstrakter, der de lefva i klyftor. Redan under äldsta tider voro de bekanta och nämnas på flere ställen i bibeln. De äro, der de ej förföljas, föga skygga och pläga nyfiket titta fram ur sina gömställen. Leoparden är deras värste fiende, men äfven menniskan förföljer dem flerestädes ifrigt för köttets skull. De lefva af gräs och röra käkarna såsom boskapsdjuren, men idisla icke. På slät mark röra de sig mindre behändigt, men klättra mästerligt på klipporna och kunna der taga långa hopp. Honan föder två mycket outvecklade ungar. Klippdassarna bilda ett slags öfvergång mellan tjockhudingar och gnagare. Till dem räknas ungefär ett dussin arter, hvilka blifvit fördelade på tre slägten, af hvilka Hyrax är det typiska och artrikaste. En af dess bekantaste arter är den i Kaplandet förekommande dassie klipptaxen eller damanen, Hyrax capensis, som är gulaktigt brungrå, ofta med svartbruna fläckar på ryggen. Den i den äldre svenska bibelöfversättningen i 3 Moseb. 11: 5 bland de s. k. orena djuren omnämnde kunilen (Hebr. safán, i bibelkommissionens senaste öfvers. återgifvet med "kanin") är antagligen identisk med H. syriacus. En tredje art är aschkokon, Euhyrax ahyssinicus, hvilken blir högst 30 cm. lång och är ljusare eller mörkare grå, under ljusgulaktig. Klippdassarna kunna utan svårighet tämjas och lära då blifva menniskan ganska tillgifna. C. R. S.
Klippdufvan. Se Dufslägtet.
Klipperskepp, ett slags handelsfartyg, som i anseende till såväl förhållandet mellan hufvuddimensioner som form i viss mån afviker från
Källa: Project Runeberg ·
