Sida 451
Klorofyllparenkym ...
spikhammare som ock 1741 rätt att på kronans bekostnad der anlägga ett krutbruk. 1801 erhölls privilegium att anlägga valsverk till beredande af förtent jernbleck. 1813 sålde A. F. Rosenborg K. till justitierådet S. Noraeus, major L. Gyllenhaal och brukspatron C. E. Lagergren. Sedan frih. G. F. Akerhielm 1820 köpt 1/3 af K., voro han och hans son, frih. J. G. N. S. Åkerhielm samt medlemmar af slägten Lagergren egare af ungefär 2/3 af K. till 1871, då Klosters aktiebolag bildades, hvilket 1872 äfven inköpte Stjernsund.
Klosterarbete, egentl. arbete utfördt i ett kloster, i öfverförd bem. hvarje arbete (i synnerhet handarbete), som utmärker sig genom detaljernas oändliga noggranhet och finhet, och hvars utförande derför kräfver en jämförelsevis mycket lång tid.
Klosterhvalf. Se Hvalf.
Klosterlasse, Se Laurentius Norvegus.
Klosterlöfte. Se Kloster.
Klosterneuburg, stad i Nedre Österrike, vid Donau, 9 km. ofvanför Wien. 7,365 innev. (1880). Vinodling. På en höjd invid Donau ligger ett augustin-kloster (grundadt 1106 af markgrefven Leopold den helige), det äldsta och rikaste kloster i Österrike, egare af mer än 2/3 af trakten närmast omkring Wien. Bland klostrets tillhörigheter märkas klosterkyrkan (från 1318), med stiftarens graf och det s. k. Verdun-altaret, ett mästerstycke af medeltids-skulptur, en skatt- och relik-kammare, ett bibliotek af omkr. 30,000 bd samt 3,000 manuskript och inkunabler, ett tafvelgalleri m. m. K. grundades af Karl den store.
Kloster-Zeven. Se Zeven.
Klot. 1. Se Sfer. -- 2. Sjöv. Se Räck. -- 3. Ett slags tyg. Se Cloth.
Klotar (egentl. Chlothar = Lothar, Luther), frankiska konungar: 1. K. I, Klodvig I:s yngste son, återförenade 558 hela det frankiska riket under sin spira. Död 561. -- 2. K. II, son till konung Chilperik I af Soissons och den ryktbara Fredegunda, efterträdde fadern i Soissons 584 och återförenade efter Brunhildas fall 613 hela det frankiska riket. Död 628. -- 3. K. III, den frankiske konungen Klodvig II:s son, efterträdde 656 fadern såsom konung öfver hela det frankiska riket, men måste öfverlåta Austrasien åt sin yngre broder Childerik (660--670). Död 670. -- 4. K. IV, en merovingisk konunga-ättling (möjligen son till Teoderik III), som Karl Martel år 717 upphöjde på tronen mot den af neustrierna utkorade Chilperik II. Han dog 719. Se vidare Merovinger. S. F. H.
Klotblixt l. kulblixt. Se Blixt, sp. 686.
Klotblomma. Se Globularia.
Klotdiorit, petrogr., en egendomlig utbildning af bergarten diorit. I dioritmassan äro utsöndrade, mer eller mindre tätt intill hvarandra, 2--10 cm. stora kulor eller klot, som utgöras af koncentriskt ordnade lager mörkare (hornblenderik) och ljusare (fältspatsrik) diorit. En radierande strålig struktur kan hos kloten stundom iakttagas. Ofta ligga dessa så tätt, att de beröra hvarandra. Klotdioriten är känd
från Corsica, hvarefter bergarten äfven, kallas korsit. -- Inom Sverige förekommer i Järeda socken af Kalmar län en ganska vackert utbildad liknande klotbergart, hvilken dock af flere anses böra benämnas klotgranit, emedan grundmassan, uti hvilken de dioritiska kloten äro utsöndrade, består af granit. E. E.
Klotdjur, Volvocina, zool., en familj bland de lägsta, tarmsaknande infusorierna. Kroppen är försedd med hinnaktigt omhölje, inom hvilket mångfaldig sjelfdelning eger rum, så att höljet till sist brister och de nybildade klotdjuren blifva fria. Volvox globator L. har öga och en dubbel snabel, men saknar svans. Omhöljet är vattenklart; i det inre finnes klorofyll, som ger åt djuret grön färg. O. T S.
Kloten, bruks- och landtegendom inom Örebro län, Ramsbergs socken, ligger nära gränsen till Kopparbergs län vid sjön Kloten, som afrinner österut till Baggån, eller Hedströmmen, och är medelst bolagets egen jernväg (22 km., bredspårig) förenad med Bånghammars station på Frövi--Ludvika jernväg. Egendomen omfattar i Ramsbergs socken Klotens masugn och ångsåg samt jordegendom om tillsammans 12 2723/8160 mtl, med ett taxeringsvärde af 648,300 kr., hvarjämte samma egare, Klotens aktiebolag (stadfäst d. 15 Juli 1876), eger inom samma socken: Granhult med hälften i Gammelbo masugn samt Nyhammars och Bergshytte stångjernssmedjor m. m., 8 57/640 mtl, taxeringsvärde 587,000 kr., i Ljusnarsbergs socken: 2 25/408 mtl, taxeringsvärde 175,200 kr., i Kopparbergs län, Malingsbo socken: Malingsbo och Nyfors jernbruk m. m., 11 137/480 mtl, taxeringsvärde 725,800 kr., i Söderbärke socken: 3/8 mtl, taxeringsvärde 25,000 kr., i Norrbärke socken: Björsjö masugn och jordegendom om 5 91/120 mtl, taxeringsvärde 345,600 kr. -- Sammanlagda taxeringsvärdet uppgick 1883 till 2,506,900 kr., deraf för jordbruksfastighet till 2,254,700 kr. I ofvannämnda taxeringsvärden är ej inräknad en mängd bolaget tillhöriga jernmalmsgrufvor och gruf-lotter i Ramsbergs och Ljusnarsbergs socknar inom Örebro län samt Grangärde, Ludvika och Norrbärke socknar inom Kopparbergs län, i hvilka grufvor malmbrytningen för bolagets räkning under de 5 sista åren (1879--83) utgjort i medeltal 21,000 tons. Under samma tid har i K:s ångsåg sågats i medeltal 80,000 timmer. Tackjernstillverkningen i bolagets masugnar har utgjort omkr. 5,740 tons, deraf största delen utsmidts till smält- och stångjern, hvaraf tillverkningarna i medeltal uppgått till resp. 935,000 och 2,890,000 kg. årligen. För samtliga dessa tillverkningar användes kol från bolagets egna skogar; kolningen har under ofvannämnda period uppgått till i medeltal omkr. 32,000 läster. -- Å de arealer af skogsmarken, hvilka sålunda årligen kalhuggas genom timmerafverkning och kolning, ombesörjes återväxten medelst plantering och sådd af skogsfrön.
Klotfisk. Se Piggfisk.
Klotformig afsöndring (klotformig förklyftning), petrogr., säges förefinnas hos en bergart, basalt, diabas, granit m. fl., då denna visar sig i sin inre massa vara, genom
Källa: Project Runeberg ·
