Sida 590
Kongress-Polen ...
Omloppstiden för en konisk pendel är alltså lika med dubbla svängningstiden för en enkel pendel af längden l Cos α, eller af samma längd som konens axel. -- 3. Konisk projektion. Se Projektion. -- 4. Konisk sektion l. kägelsnitt, matem., kallas afskärningslinien Fig. 1. mellan ett plan och en kon med cirkulär bas. Alltefter planets läge i förhållande till konen blir den koniska sektionen en ellips, parabel eller hyperbel (se fig. 1); den förstnämnda linien öfvergår i ett särskildt fall till en cirkel, den sistnämnda åter till två rata linier Fig. 2. (se fig. 2). De koniska sektionerna uppfunnos, enligt Eratosthenes och Geminos, af Menaichmos, en af Platons lärjungar. Menaichmos lät konen vara rät och det skärande planet vinkelrätt mot en af konens sidor samt erhöll derigenom en ellips, parabel eller hyperbel, alltefter som konens vinkel var spetsig, rät eller trubbig. Teorien utvecklades vidare af Archimedes och särskildt af Apollonios, hvilken åt detta ämne egnade en afhandling i åtta böcker. Han visade, att alla koniska sektioner kunna erhållas af en enda kon, införde de nu brukliga namnen ellips, parabel och hyperbel samt härledde dessa krokliniers vigtigaste egenskaper på ett särdeles uttömmande och elegant sätt. Efter den analytiska geometriens upptäckt hafva de koniska sektionerna blifvit studerade från en annan synpunkt, nämligen såsom kroklinier, hvilkas eqvationer äro af andra graden, och numera definierar man sällan ellipsen, parabeln och hyperbeln såsom koniska sektioner, utan utgår vid definitionen från helt andra egenskaper. Jfr Ellips, Hyperbel, Parabel. -- 5. Konisk yta, matem., kallas en yta, som uppstår, om en rät linie glider utefter en gifven kurva och på samma gång alltid går genom en gifven punkt, som icke ligger i kurvans plan. Kurvan kallas den koniska ytans direktris, punkten dess spets och den rörliga linien dess generatris. 1. 2. L. A. F. 4. 5. G. E.
Konitz, stad i preussiska regeringsområdet Marienwerder (Westpreussen), vid preussiska östbanan. 9,096 innev. (1880), deraf mer än 3,000 katoliker. Jerngjuterier, ullspinneri. Under Karl X Gustafs polska krig vunno svenskarna under Rutger von Ascheberg d. 23 Dec. 1656 vid K. en seger öfver den polske fältherren Czarniecki.
Konjak l. Cognac (Fr. eau-de-vie, esprit troissix; Eng. brandy; T. franzbranntwein). 1. Tekn., det efter staden Cognac i Frankrike uppkallade drufbränvinet, som består af ur vin destillerad alkohol, utspädd med en lika volym vatten; benämning på konstgjorda spritblandningar, afsedda att efterlikna den nämnda, äkta konjakens smak
och arom. -- Konjak beredes förnämligast i Frankrike, men äfven i Spanien, Portugal och andra vinodlande land. Äkta fransk konjak framställes ur lätta vinsorter; de hvita föredragas dervid afgjordt framför de röda. För att lämpligen förarbetas till konjak bör vinet vara stadt i ett visst jäsnings-stadium, så att destillatet må få den rätta doften. Äkta konjak innehåller vinets "bouquet" i koncentrerad form och har derför en utsökt mild smak och fin doft. Denna härrör från den för vin egendomliga sammansatta eter-art (Fr. éther oenanthique; stundom ordagrant försvenskadt till "vinblomme-eter"), som jämte ättik-eter innehålles upplöst i destillatet. All äkta konjak är ursprungligen färglös, men blir ljusgul derigenom att den får ligga på ekkärl; detta är äfven orsaken till dess garfsyrehalt. (De vanliga försöken att pröfva konjaks äkthet genom tillsats af jernvitriol o. d., hvarigenom den garfsyrehaltiga konjaken färgas svart, bevisa ingenting, ty hvilken spritblandning som hälst kan ju upptaga garfämne, om den får "stå och dra" på ekspån.) Betydligt gröfre och billigare än den af vin beredda konjaken är den vara, som destilleras ur bottenfällningen (drägg, vinsten, grums) vid vinets jäsning samt ur återstoden af de pressade drufskalen. Till följd af sin starka finkelhalt har sådan konjak en mera kärf, långt mindre angenäm smak. -- Den ojämförligt största delen af den konjak, som kommer i handeln, är dock en ännu mycket sämre, förfalskad produkt, som utgöres af renadt sädes- eller potatesbränvin med tillsats af aromatiska oljor (såsom enant-eter, den ur kokosolja dragna s. k. konjaksessensen o. s. v.) och färgas med brändt socker. Stundom består den af en blandning af bränvin och t. ex. vinsten, sönderstötta, russin, litet vinättika och en smula god konjak, katechu-garfsyra och brändt socker. Tillverkningssätten utgöra i allmänhet fabrikshemligheter. -- Champagne-konjak destilleras ur champagnevinets bottenfällning. Jfr Alkohol och Armagnac. -- För de qvantiteter konjak på fat, som under åren 1879--83 förtullats i Sverige dels direkt, dels från nederlag eller transitupplag, meddelas följande siffror, hvilka anses motsvara den verkliga förbrukningen:
liter à 50 proc, vid + 15° C. 1879 1880 1881 1882 1883 fransk 1,702,076 1,479,668 1,624,450 1,336,190 1,218,115 ej fransk 16,778 16,508 9,306 32,024 28,421
2. Med. Konjak är såsom läkemedel mycket brukad och än mer missbrukad. Dess stora alkoholhalt (omkr. 50 proc.) samt närvaron af enant-eter göra densamma till ett kraftigt stimulans för nervsystemet, hvars verkan dock är tämligen snart öfvergående, hvarefter, i synnerhet om dosen varit något stor och medlet ofta begagnadt, följa nedsättning i nervsystemet och slapphet. Emellertid gör konjak (liksom ett starkare vin) utmärkt gagn för tillfället vid hotande kollaps (uttömning af krafterna) under långvariga sjukdomar (tyfus och tyfoidfeber m. fl.). Vispad tillsammans med ägg-gula och socker, tjenar
Källa: Project Runeberg ·
