Sida 637
Konsumtionsskatt ...
eller materiel), som en del af en stat eller en medlem af ett förbund skall lemna till den gemensamma hären. Ordet nyttjas äfven för att beteckna det antal manskap (årskontingent), som vid ett visst tillfälle skall inställa sig till tjenstgöring. C. O. N.
Kontingentborgare. Magistraterna i de svenska städerna hade en tid rätt att bevilja personer tillåtelse att under viss kortare tid idka handel, utan skyldighet att söka burskap, men emot en öfverenskommen afgift, kallad genant, och mot förbindelse att efter nämnda tids utgång förvärfva burskap. Sedan denna rätt upphört, blef, genom Handels-ordinantien d. 21 Mars 1673, § 5, en formlig rätt tillagd adeln samt dem, som å sina sysslor hade kunglig fullmakt (undantagande kronouppbördsmän), att, utan förbindelse att vinna burskap, men emot en efter näringen lämpad afgift till staden, under namn af kontingent, handla i gross, men ej i minut. Denna rättighet att utan burskap mot en dylik afgift idka handel utsträcktes med tiden till andra personer (afskedade officerare, qvinnor m. fl.). Om afgiften egde de att förena sig med staden och i sådant afseende anmäla sig hos magistraten. De, som på detta sätt vunnit en mera eller mindre vidsträckt handelsrätt, kallades kontingentborgare, men voro ej fullt likställde med andra borgare. Så t. ex. deltogo de ej i val till borgmästare och rådmän. Genom de nu gällande vilkoren för idkande af näring (k. förordn. af d. 18 Juni 1864) har denna rättighet försvunnit och, äfven om den står qvar såsom ett privilegium för adeln, förlorat all praktisk betydelse. Th. R.
Kontingenteringsskatt. Se Repartitionsskatt.
Kontinuera (Lat. continuare), fortfara utan afbrott; framhärda uti. -- Kontinuation, fortsättning utan afbrott, vidmakthållande af ett oaf brutet sammanhang. -- Kontinuerande feber. Se Feber.
Kontinuerlig (af Lat. continuus, sammanhängande), sammanhängande, oafbrutet fortgående, oaflåtlig. -- Kontinuerliga storheter, matem., kallas storheter, så beskaffade, att man alltid till en uppgifven storhet kan finna en annan, som skiljer sig från den första med en qvantitet, mindre än någon ändlig storhet. Motsatsen är diskreta storheter. Så äro t. ex. linier kontinuerliga storheter, enär man alltid kan finna två linier, hvilkas skilnad är mindre än någon ändlig qvantitet. Deremot äro de hela talen diskreta storheter, för så vidt de behandlas inom talteorien, emedan skilnaden mellan två af dem ej kan vara mindre än en hel enhet. -- Kontinuerlig funktion, matem., kallas en funktion, som kontinuerligt öfvergår från ett värde till ett annat, då den oberoende variabeln kontinuerligt ändras; motsatsen är diskontinuerlig funktion. Så är t. ex. funktionen x2 en helt och hållet kontinuerlig funktion, deremot 1/x en delvis diskontinuerlig sådan, enär den för värdet x = 0 öfvergår från + [oändlig] till - [oändlig]. G. E.
Kontinuitet (Lat. continuitas), oafbruten följd, bibehållet sammanhang mellan ett förflutet och ett vardande; fortgång; matem., en storhets egenskap att vara kontinuerlig. Leibniz var den förste, som till rang af naturlag upphöjde kontinuitetens lag, enligt hvilken allting i naturen sker med omärkliga gradskilnader. Han formulerade den sålunda: natura non facit saltus ("naturen gör icke några språng").
Kontiolaks (Kontiolahti), socken af Libelits härad och domsaga, Kuopio län, Finland. Areal 477 qvkm. Befolkningen finsk, 6,807 pers. (1882). K. innesluter Joensuu stad och utgör jämte denna ett imperielt pastorat af 3:dje kl., Kuopio stift, Karelens öfre prosteri. O. I.
Konto, plur. konti (Ital. conto, af Lat. computus, sammanräkning), räkning, som för en person eller personifierad sak öppnats i en handelsbok (hufvudboken eller res-kontran) och som består af två mot hvarandra liggande sidor (debet och kredit), med personens eller sakens namn till öfverskrift. Man skiljer sålunda mellan personligt l. "lefvande" och opersonligt l. "dödt" konto. I de döda konti föres räkning öfver de särskilda delarna af egendomen, öfver dennas ökning och minskning. Sådana äro varukontot, vexelkontot, kassakontot (öfver det befintliga penningförrådet), konti öfver fartyg, arbetskostnader, mäklarearvoden o. s. v. Tillsammantagna gifva dessa konti, när de äro afslutade, en klar öfverblick öfver affärens ställning. -- Konto-kurant (Fr. compte courant, Ital. conto corrente), löpande räkning, en sådan fortlöpande räkning, som köpmannen förer i hufvudboken (kontokurantboken) med en affärsvän, och hvilken alltjämt möjliggör en inblick i hvad han är honom skyldig och hvad han har att fordra af honom, så till kapital som ränta; utdrag af en sådan räkning, hvilket på bestämda terminer, en eller vanligare två gånger årligen, tillställes affärsvännen. -- Konto-kurant-rörelse. Se Bank, sp. 1521.
Kontor (Fr. comptoir, af compter, räkna), "räknebord", handelsdisk; affärsrum; namn på åtskilliga ämbetsverk och institutioner (t. ex. Statskontoret, Riksgäldskontoret, Stockholms stads brandförsäkringskontor); afdelning af ämbetsverk, byrå (så äro t. ex. de göromål, som tillhöra Lotsstyrelsen, fördelade på Kansliet, Kammarkontoret och Fyringeniörkontoret); förvaringsrum (vindskontor). -- Kontorist, bokförare på ett handelskontor, skrifvare.
Kontorsion (Fr. contorsion, af Lat. con, tillsammans, och torquere, vrida), oregelbunden muskel-sammandragning; ledvridning.
Kontra- (Lat. contra), emot, på motsatta sidan.
Kontra-alt. Se Contralto.
Kontra-approche [-appråsj], befästningsk., motsapp, en löpgraf, som utgår från en belägrad fästning. Sådana löpgrafvar utföras af de belägrade i ändamål att i framför liggande terräng kunna upptäcka förlängningen af en fientlig löpgrafsarm (Fr. approche), hvilken sålunda från ett i kontra-approchens spets anlagdt batteri längs efter kan beskjutas. Se Fästningskrig. O. A. B.
Källa: Project Runeberg ·
