Sida 339
Panamá-hatt ...
kapprodd med trierer. Segerprisen i alla dessa täflingar utgjordes till stor del af ett större eller mindre antal oljekrukor, fyllda med olja från gudinnans heliga oliveträd. Festens egentliga glanspunkt var den sista dagen, då Athens borgerskap i högtidlig procession tågade från förstaden Yttre Kerameikos upp till borgen och gudinnans der befintliga tempel för att bringa henne sin hyllning. I detta panathenaiska festtåg, hvars anordning är i konstnärlig reliefafbildning åskådliggjord på den berömda Parthenonfrisen, var allt samladt, som Athen kunde uppbjuda af skönhet och prakt: det vapenföra borgerskapet i praktfull krigsrustning, rytteriet och efeberna till häst, segervinnarna i de föregående dagarnas täflingar, bland hvilka segrarna i kappkörning på sina vagnar, vördnadsvärda ålderstigna män med oliveqvistar (thalloi) i händerna (derför kallade thalloforoi), utvalda attiska jungfrur (kaneforoi), på hufvudet bärande korgar med gåfvor till gudinnan eller heliga föremål, hörande till gudstjensten, attiske skyddsborgare (métoikoi) såsom tjenande och uppvaktande deltagare, prester och tempeltjenare, ledande skaror af offerdjur. Medelpunkten af festtåget var den praktfulla klädnad (peplos), hvilken af Athens qvinnor hembars såsom gåfva åt gudinnan, hvars seger öfver giganterna var framställd i konstnärligt broderi på saffrans- eller purpurfärgad botten. Denna »peplos» var anbragt i form af segel på ett i festtåget medfördt skepp. Efter festtågets ankomst upp på borgen (akropolis) hembars åt gudinnan ett massoffer (hekatomb) af de medförda offerdjuren, hvarefter hela folket under fröjd och gamman deltog i den rikliga offermåltiden. -- Först i senare tider förlades panathenéerna till våren. A. M. A.
Panax L., bot., farmak., ett ganska artrikt slägte af nat. fam. Araliaceae. De spolformiga rötterna af P. quinquefolius L. äro i sitt hemland, Nord-Amerika, använda i medicinen. Dessa rötter träffas stundom tillfälligtvis inblandade i förråden af rad. Senegae å våra apotek. -- Om P. Schinseng se Aralia. O. T. S.
Panay [-nai], en till de spanska Filippinerna hörande ö, s. ö. om Mindoro, har en areal af 12,000 qvkm. med omkr. 800,000 innev, (tillsammans med ön Guimaras). Hufvudort är Iloilo, på sydöstra kusten.
Pancakes [pa'nkäks], Eng. (»pannkakor») kallas i Norra Ishafvet isstycken af omkr. en fots tjocklek och flere famnars omkrets, hvilka genom ständiga sammanstötningar med hvarandra antagit formen af platta skifvor med uppvikna kanter.
Panchrestum (Med. Lat., af Grek. pan, allt, och chrestos, brukbar, duglig), föregifvet läkemedel mot alla sjukdomar. Jfr Panacé.
Panckoucke [pangkouck], fransk boktryckare- och skriftställarefamilj. -- 1. André Joseph P., f. i Lille 1700, d. derst. 1753, författade bl. a. Manuel philosophique (1748), Dictionnaire des proverbes français (1749--50) och L'art de désopiler la rate (1754; flere uppl.). -- 2. Charles Joseph P., den föregåendes son, f. 1736, flyttade 1764 till Paris och drog till sitt hus de förnämsta literära förmågor. Han blef egare till tidskriften »Mercure», hvilken han upparbetade i betydlig mån, och uppsatte 1789 tidningen »Moniteur universel», som ännu är i familjens ego. Bland P:s förlagsartiklar märkas Buffons och Voltaires arbeten, »Grand vocabulaire français» och jätteverket »Encyclopédie méthodique» (1781--1832). P. skref bl. a. Plan d'une encyclopédie méthodique (1781) och Nouvelle grammaire raisonnée (1795) samt öfversatte arbeten af Lucretius, Ariosto och Tasso. Död 1798. -- 3. Charles Louis Fleury P., den föregåendes son, f. 1780, d. 1844, förlade bl. a. »Dictionnaire des sciences médicales» (60 bd, 1812 o. f.), »Expedition des français en Egypte» (26 bd, 1821--30, illustr.) samt »Bibliotèque latine-française» (1825--50, omfattande 101 latinska författare jämte fransk öfvers.). Till denna samling öfversatte P. sjelf Tacitus. Han författade dessutom resebeskrifningar m. m. -- 4. Ernest P., den föregåendes son, f. 1808, har förlagt bl. a. »Victoires, conquêtes, revers et guerres civiles des français» (24 bd, 1834--35).
Pancratium L., bot., farmak., ett slägte af lökväxter med vanligen vackra, hvita, sambladiga blomkalkar, försedda med en s. k. bikrona kring kalkpipens mynning. P. hör till nat. fam. Narcisseae Briss., kl. Hexandria L., samt växer på stränderna vid Medelhafvet och varmare haf. Lökarna af flere arter kunna användas i st. f. vanlig sjölök (Scilla maritima L.), såsom lättande slemupphostning och såsom urindrifvande m. m. O. T. S.
Pancratius, kristen martyr, som föll offer för den diokletianska förföljelsen i Rom år 293. Hans dag är d. 12 Maj.
Pancreas, magspottkörteln, bukspottkörteln (se d. o.).
Pancsova [pa'ntsjåva], Serb. Pançevo, stad i ungerska komitatet Torontal, vid floden Temes, 5 km. från dess förening med Donau. 17,127 innev. (1880), dels serber, dels tyskar. Silkeskultur.
Pandan. Se Kattbjörnslägtet.
Pandaneae R. Br., bot., en tropisk växtfamilj, som i flere afseenden står nära intill palmerna. Familjen utgöres af träd eller buskar, som ofta sända luftrötter från stam och lägre grenar ned till marken. Hos somliga är stammen slak och nedliggande. Bladen sitta tegellagda i tre rader. De äro efter regeln långa, jämnbredt lansettlika och stjelkomfattande samt hafva nästan alltid taggväpnade kanter; undantagsvis äro de pardelta eller solfjäderlika. Blommorna äro polygama, ofullständiga, med många ståndare. Fruktämnena, ofta sittande i täta samlingar, bilda antingen stenfrukter eller bär med många frön. Slägtena Carludovica och Nipa (se dessa ord) stå så nära palmerna, att de förr blifvit förda till dessa senare. Af Pandanus-arterna äro många värdefulla, såsom lemnande näringsmedel, tekniskt användbara ämnen och läkemedel, t. ex. P. odoratissimus L. fil., som i Kina och Kochinkina har stor medicinsk användning, samt P. utilis Bory, som å Madagaskar och Mascarenhas-öarna o. s. v. är genom
Källa: Project Runeberg ·
