Sida 440
Patagoniska kanalerna ...
urkunden kallas patentbref. En uppfinning, hvarå patent meddelas, måste vara ny. Se vidare Patentbyrån och Patentlagstiftning.
Patentbyrån, Kungl., en år 1885 inom Kommersekollegium inrättad sjelfständig byrå, som handlägger ansökningar om patent och registrering af varumärken. Byrån åtnjuter ej anslag af statsmedel, utan uppehålles uteslutande genom de lagstadgade afgifterna för patent och registrering af varumärken, öfver hvilka regeringen, enligt af riksdagen for hvarje år lemnadt medgifvande, eger disponera för bestridande af de utgifter, som betingas af patentförordningens och varumärkeslagens tillämpning. Byråns organisation är tillsvidare bestämd genom k. br. af d. 7 Nov. 1884 och d. 4 Dec. 1885. Byråns tjenstepersonal utgöres af byråchef, öfveringeniör, sekreterare, registrator och arkivarie samt biträdande ingeniörer, hvilka sistnämnde i mån af behof antagas af byråchefen. Byråchefen eger ensam beslutanderätt, men skall i frågor af teknisk beskaffenhet inhemta yttrande af öfveringeniören, hvilken jämväl i sådana frågor eger reservationsrätt. Byrån utgifver i tvångsfria häften »Beskrifningar öfver beviljade patent» äfvensom »Registreringstidning för varumärken». Byråns bibliotek, som jämte annan teknisk literatur innehåller en mycket rikhaltig samling af utländska patentbeskrifningar, är tillgängligt for allmänheten. H. E. G. H.
Patentgrönt. Se Schweinfurtgrönt.
Patentgult, dets. som kasselgult (se d. o.).
Patenthvitt. Se Blanc fixe.
Patentlagstiftning (se Patent). I den moderna patentlagstiftningen lägges stor vigt på patentbeskrifningarnas tydlighet och fullständighet samt sättet för deras offentliggörande. Patentanspråk (Eng. claims) kallas ett vid patentbeskrifningen fogadt kort angifvande af hvad uppfinnaren anser vara nytt i uppfinningen. Patent gå som andra förmögenhetsobjekt i arf och kunna på annan öfverlåtas. Med licens menas upplåtande af nyttjanderätt till en patenterad uppfinning. Licenstvång, skyldighet att, om patenthafvaren ej inom viss tid sjelf utöfvar uppfinningen, på begäran och mot ersättning, derå lemna licens, förekommer i några nyare patentlagar och anbefalles af många i st. f. det utöfningstvång, som i de flesta land ännu åligger patenthafvarna. I alla land hafva patentens bestånd derjämte numera gjorts beroende af vissa patentafgifters erläggande. Vid patents meddelande tillämpas tre skilda system: förpröfningssystemet (Nord-Amerikas förenta stater), enligt hvilket patent meddelas först efter pröfning af uppfinningens nyhet och patenterbarhet, anmälningssystemet (Frankrike, Belgien m. fl. stater), enligt hvilket sådan pröfning ej eger rum och patentmyndigheten blott tillser, att de formella vilkoren för patents erhållande äro uppfyllda, samt uppbudssystemet (England), enligt hvilket patentmyndigheten pröfvar uppfinningens nyhet endast i det fall att, sedan patentansökningen af patentmyndigheten kungjorts, någon inom viss tid framställer invändning mot uppfinningens nyhet. I Tyskland och Sverige nyttjas både förpröfning och uppbud. Efter hvilket system patentet än är meddeladt, kan dess giltighet alltid göras beroende af domstols pröfning. -- Det lagstadgade patentskyddet leder sitt ursprung från England (stadgan om monopol 1623), infördes i Frankrike och Nord-Amerikas förenta stater omkr. 1790 och har numera vunnit insteg i nästan alla civiliserade land. På 1860-talet uppstod en rörelse mot patentskyddet, hvilket man ville stämpla som ett föråldradt band på industrien. Denna rörelse, som bland sina anhängare räknade Michel Chevalier, bland sina motståndare Stuart Mill, var dock af kort varaktighet och efterträddes under det följande årtiondet af ökadt intresse för patentväsendet (gemensam patentlag för Tyska riket 1876). År 1883 stiftades i Paris unionen för internationelt skydd af den industriella eganderätten (Patent-unionen), som biträddes af Sverige-Norge 1885, och genom hvilken ett flertal inom- och utom-europeiska stater förbundit sig att bevilja hvarandras undersåtar vissa förmåner i fråga om patent, varumärken m. m. Patentansökan i en stat medför under viss tid prioritetsrätt i de öfriga. Under det senaste årtiondet har patentantalet i alla stater betydligt ökats. I Nord-Amerikas förenta stater inlemnas numera i medeltal årligen omkr. 40,000 patentansökningar.
Ursprunget till patentväsendet i Sverige kan, liksom i andra land, sökas i de privilegia exclusiva, hvilka regeringen i äldre tider meddelade. I privilegierna för handtverkshusen d. 18 Sept. 1668, genom hvilken författning påbjöds upprättandet af större fabriker eller »handtverkshus» på vissa orter, stadgades, att, om någon erhölle privilegium »uppå nogot arbete eller manufactur, som anten aff honom sjelff vore inventerat och uppfunnet, eller elliest här tillförene intet practicerat», skulle han hänvisas till något af handtverkshusen samt han bekomma en del och handtverkshuset en del af privilegiets afkastning. I de förnyade allmänna manufaktur- och handtverksprivilegierna af d. 29 Maj 1739 utlofvades privilegium exclusivum samt en lämplig gratifikation ur manufakturfonden åt den, som gjort någon uppfinning, hvilken med fördel kunde användas i de inhemska manufakturerna. Någon rätt till uppfinningsskydd kände dock dessa författningar ej. Under senare hälften af 18:de årh. använde regeringen i allmänhet premiering framför privilegia exclusiva. Sedan vid 1809 års riksdag en motion väckts om uppfinningars privilegierande samt under de nästföljande åren denna fråga varit föremål för både riksdagens och regeringens uppmärksamhet, utfärdades d. 28 April 1819 en förordning om »privilegia exclusiva för nya i riket förut okända slöjdinrättningar, konster eller väsentliga konstförbättringar», hvilken författning är Sveriges första patentförordning. Privilegium skulle meddelas åt den, som uppfunnit eller i riket först infört någon ny uppfinning. Utländingar synas ej varit berättigade till privilegium. Innan privilegiet af K. M:t meddelades, granskades uppfinningens nyhet af Kommersekollegium. Privilegietiden fick ej sättas högre än 15 år. Sedan privilegiebrefvet kungjorts
Källa: Project Runeberg ·
