Sida 84
Okeghem ...
Achrida. O. var på 900-talet hufvudstad i det vestbulgariska riket och bulgariska kyrkans metropol.
Oksanen, psevdonym för den finske skriftställaren A. E. Ahlqvist.
Ok-spor, bot. Se Alger, sp. 439.
Oktaeder (af Grek. okto, åtta, och hedra, yta), matem., en regelbunden mångplaning, som begränsas af åtta liksidiga och lika stora trianglar. Oktaedern har 12 kantlinier och 6 hörn; i hvarje hörn sammanstöta 4 trianglar. Om dess kantlinie är a, så är ytan 2[rot] 3a2, kubikinnehållet [rot] 2/3a3. Gränsytorna bilda med hvarandra en vinkel af 109° 28' 16". G. E.
Oktaëteris (af Grek. okto, åtta, och etos, år), vanligare kallad erinaëteris (af Grek, ennea, nio), kronol., en inom den äldre grekiska tidräkningen använd cykel, hvarigenom månårets början återfördes till sommarsolståndet. Cykeln bestod af 8 år om 354 dagar samt dertill 3 skottmånader om 30 dagar, hvilka insattes i det 3:dje, 5:te och 8:de året. Cykeln kom således att bestå af 2,922 dagar, d. v. s. i medeltal 365 1/4 dag för hvart och ett af åren i cykeln. Cykeln, som stod i sammanhang med firandet af vissa urgamla fester, anses hafva blifvit införd af Kleostratos från Tenedos, hvilken lefde någon tid efter Herodotos. Då den emellertid mindre väl lämpade årsräkningen efter månens lopp, sökte man förbättra den genom en korrektion dels hvart 16:de, dels hvart 160:de år. Derigenom blef emellertid cykeln alltför invecklad, och den utträngdes derför snart af Metons cykel (jfr Kronologi, sp. 122). G. E.
Oktant (af Lat. octo, åtta), astron., ett mest till sjös användt vinkelmätningsinstrument, som skiljer sig från sextanten endast derigenom att å den senare den graderade bågen upptager en sjettedel af cirkelns omkrets och å oktanten en åttondedel deraf. Båda tillhöra de s. k. »reflexionsinstrumenten». Numera tillverkas ej oktanter (ehuru många äldre sådana ännu äro i bruk), utan endast sextanter och spegel- eller prismacirklar. E. J.
Oktapla (af Grek. oktaplus, åttafaldig), bibel, som är tryckt på åtta språk, hvilka stå jämsides i olika spalter.
Oktav (Ital. ottava, af Lat. octavus, åttonde), musikaliskt intervall, omfattande 8 diatoniska toner, t. ex. C--c (C D E F G A H c). Svängningsförhållandet mellan C och c är = 1 : 2. Till sin harmoniska betydelse är oktaven endast ett upprepande af unisonen i ett annat läge. Oktav kallas äfven sammanfattningen af alla toner mellan de båda (liknämnda) oktavtonerna. I denna mening indelas hela klaviaturen i oktavområden, kallade subkontraoktaven (C2--H2), kontraoktaven (C1--H1, stora l. grofva oktaven (C--H), lilla l. ostrukna oktaven (c--h), ettstrukna oktaven (c1--h1), tvåstrukna oktaven (c2--h2), trestrukna oktaven (c3--h3), fyrstrukna oktaven (c4--h4) o. s. v. Tecknet 8:va ..... öfver noterna betyder, att de skola utföras en oktav högre, än de äro skrifna; under noterna betecknar det deras nedflyttning i närmast lägre oktav. -- Kort oktav kallas i en del äldre orglar lägsta oktaven, smalare än de andra och så inrättad, att ciss, diss, fiss, och giss saknas och de skenbara tangenterna för e, fiss och giss i stället angifva c, d och e. Kort oktav uppkom på den tid, då f var lägsta använda ton och halftoner i allmänhet ej voro representerade, samt bibehölls senare för besparing af utrymme. -- Oktav är äfven namn på ett bokformat. Se Format. A. L.
Oktett (Ital. ottetto, af Lat. octo, åtta), tonstycke för åtta stämmor.
Oktober (Lat. october, af octo, åtta), årets tionde månad (i äldsta romerska kalendern dess åttonde), består af 31 dagar. Dess svenska namn är Slagtmånad. Af danskarna kallas den sædemåned (emedan höstsådden då sker hos dem), af tyskarna weinmonat (vinmånad).
Oktoberforeningen. Se Förenade venstern.
Oktodes (af Lat. octodecim, aderton), bokformat, som uppstår derigenom att tryckarket vikes i aderton blad (36 trycksidor).
Oktogon (af Grek. okto, åtta, och gony, vinkel), matem., regelbunden (liksidig och likvinklig) åttahörning. Hvarje vinkel i en oktogon är 1 1/2 rät vinkel; om dess sida är a, är hela ytan 2([rot]2 + 1)a2. Stundom nyttjas ordet oktogon i vidsträcktare betydelse och är då liktydigt med åttahörning i allmänhet. G. E.
Oktroj (Fr. octroi; se nästa ärt.), jur., betecknar ett meddeladt berättigande att utöfva en viss ekonomisk verksamhet, som dessförutan icke skulle vara tillåten. I Sverige afser denna beteckning särskildt regeringsmyndighetens tillåtelse för aktiebolag att under vissa år idka bankrörelse med eller utan rätt att utgifva egna sedlar. För bankaktiebolag med sedelutgifningsrätt, hvars delegare alltid skola vara solidariskt ansvariga, kan oktroj meddelas på högst tio år i sender (k. kung. d. 12 Juni 1874); för öfriga bankaktiebolag utan solidarisk ansvarighet får oktroj medgifvas på högst tjugo år (lag af d. 19 Nov. 1886). -- I några land, såsom Frankrike, delar af Tyskland m. fl., utgör oktroj äfven benämning på en sjelfständig indirekt kommunalskatt, som är lagd på föremål, hvilka förbrukas af kommunens befolkning (se Accis). K. H. B.
Oktrojera (Fr. octroyer, af ett tänkt latinskt verb auctoricare af auctorare, borttinga), af egen maktfullkomlighet anordna, säges om en regering, då hon utan samverkan med representationen gifver och utfärdar en statsförfattning: oktrojerad grundlag eller o. författning. Se Grundlag.
Okular (Lat. ocularis, af oculus, öga). 1. Okular l. okulär, som hänför sig till ögonen, ögon-, t. ex. okularbesigtning, besigtning genom åskådande. -- 2. Fys. Se under Objektiv, fys.
Okulärdiopter. Se Alhidad.
Okularmikrometer. Se Objektivmikrometer.
Okularrör, fys., ett inuti svärtadt metallrör, i hvilket de till ett okularsystem hörande linserna äro insatta.
Källa: Project Runeberg · ·
