Sida 16
Näring ...
vidsträcktare omfång, i det derunder omfattas äfven en del stadganden af civilrättslig natur, nämligen sådana, som förekomma i byggningabalken af 1734 års lag och icke hafva sin plats i systemet för den allmänna civilrätten. Dertill komma några andra stadganden af samma natur, intagna i särskilda författningar, såsom grufvestadgan, jagt- och fiskeristadgan, hägnadsskyldighet, dikningsskyldighet, afdikning af sanka marker o. s. v. Jfr Ekonomirätt. Th. R.
Näringsrätt. Se föreg. art.
Näringsskatt. Se Yrkesskall.
Näringsväfnader. Se Cellväfnad.
Näringsvägran. Se Sitiofobi.
Näringsväxter kallas med ett gemensamt namn alla vare sig vilda eller odlade växter, som tjena menniskor och djur till föda. Ofta nog begränsas dock begreppet så, att det omfattar endast de växter, som särskildt odlas för att begagnas såsom födoämnen, t. ex. sädesslagen, »foderväxterna», potates och andra stamknölar, hvarjehanda rötter och en mängd andra produkter af åkerbruk och trädgårdsodling. De innehålla vanligen i första rummet stärkelse, men derjämte ofta socker, proteinämnen, fett m. m., hvilka ämnen just göra dem till näringsväxter. O. T. S.
Näringsämne, fysiol., kallas hvarje ämne, som, utan att på kroppen utöfva någon skadlig inverkan, kan ersätta, förminska eller förhindra förlusten af substans från densamma. Hit höra ägghviteämnen och dem nära stående kroppar, fett, kolhydrat, salter och vatten. Vi förtära emellertid i regeln icke näringsämnena i ren form, utan såsom födoämnen i blandning med hvarandra och med andra ämnen, som icke hafva något egentligt näringsvärde. Jfr Födoämnen och Näring, fysiol. R. T-dt.
Närmebråk. Se följ. art.
Närmevärde, matem., kallas en storhet, som tillnärmelsevis angifver värdet af en annan gifven storhet. Närmevärdena ega sin användning, då den gifna storheten antingen icke kan fullt exakt uttryckas eller under en viss kalkyl icke beqvämligen med sitt exakta värde begagnas. Ett exempel på förra fallet är användandet af 3,14 såsom värde på talet [pi], på senare fallet åter införandet vid en kalkyl af värdet 1,11 för 10/9. -- Med närmevärde eller närmebråk till ett kedjebråk förstås det bråk, som erhålles, om man medtager blott ett visst antal nämnare samt lemnar ur räkningen alla följande täljare och nämnare. Så är t. ex.
1 ------ 2 + 3
----
4
andra närmebråket till kedjebråket
1 -------- 2 + 3
----
4 4 + 5 6 + 7
----
8
Närmebråken ega åtskilliga anmärkningsvärda egenskaper. Så ligger t. ex. ett kedjebråk med blott positiva täljare och nämnare till sitt värde mellan två successiva närmebråk. G. E.
Närpunkt. Se Ackommodation 2.
Närsynthet. Se Myopi.
Närtuna, socken i Stockholms län, Långhuadra härad. Areal 5,462 har. 987 innev. (1886). N. bildar med Gottröra ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Seminghundra kontrakt.
Närz. Se Nörz.
Näs. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Södersysslets domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Millesvik, Eskilsäter, Ölserud, Botilsäter, By, Bro, Södra Ny, Huggenäs, Kila, Tveta. Areal 71,400 har. 13,827 innev. (1886). -- 2. Socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal 3,392 har. 434 innev. (1886). Annex till Hafdhem, Visby stift, Södra kontraktet. -- 3. Socken i Jämtlands län, Hackas och Näs tingslag. Areal 13,812 har. 1,119 innev. (1886). N. bildar med Hackas samt Gillhofs kapell ett regalt pastorat af 3:dje kl., Hernösands stift, Jämtlands Östra kontrakt. -- 4. Socken i Malmöhus län, Onsjö härad. Areal 2,416 har. 1,722 innev. (1886). Denna socken N. (med Gullarp) utgör ett alternerande regalt och till innehafvaren af Trollenäs patrorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Onsjö kontrakt. -- 5. Socken i Skaraborgs län, Vartofta härad, Slättängs tingslag. Areal 899 har. 357 innev. (1886). Annex till Yllestad, Skara stift, Vartofta kontrakt. -- 6. Enköpings-Näs, socken i Upsala län, Åsunda härad. Areal 2,828 har. 724 innev. (1886). E.-N. utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Åsunda kontrakt. -- 7. Stockholms-Näs, socken i Upsala län, Bro härad. Areal 3,060 har. 613 innev. (1886). Annex till Vestra Ryd, Upsala stift, Håbo kontrakt. -- 8. Upsala-Näs, socken i Upsala län, delad å Ulleråkers härad, med 2,811 har, 453 innev., och Hagunda härad med 137 har, 31 innev., tillsammans 2,948 har, 484 innev. (1886), U.-N. utgör ett till en universitets-professur anslaget prebendepastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Ulleråkers kontrakt. -- 9. Vänersnäs (förut Näs), socken i Skaraborgs lan, Åse härad. Areal 4,684 har. 1,217 innev. (1886). V. utgör ett regalt pastorat af 3:dje kl, Skara stift, Väne kontrakt.
Näs (Näas), gods i Skallsjö socken, Elfsborgs län, med hufvudgården belägen på en halfö i sjön Säfvelången nära Vestra stambanan, 3,5 km, från Flöda station. Egendomen omfattar tillsammans 9 mtl, af hvilka 6 äro taxerade (1886) till 195,700 kr. Den slottslika hufvudbyggnaden har en dyrbar inredning och prydes af en mängd konstverk af inoch utländska mästare samt omgifves af en stor park, en af de vackraste enskilda i Sverige. Godset är gammalt samt tillhörde på 1500-talet och förra hälften af 1600-talet slägten Ulfsparre. 1824 kom det genom köp till grosshandlaren i Göteborg P. V. Berg (d. 1854). Han gaf slottsbyggnaden dess nuv. utseende, uppförde flere nybyggnader och anlade vid Tollereds ström, som afför sjön Torskabottens vatten till Säfvelången, bomullsspinneri, klädesfabrik och färgeri. Berg delade godset i tvänne egendomar. Den ena af dessa
Källa: Project Runeberg · ·
