Sida 329
Palmitinsyra ...
1600-talets Ryssland» (i »Ny Ill. tidning» 1881, der några af P:s taflor finnas återgifna).
2. Palmqvist, Johan, diplomat, den föregåendes broder, född på 1650-talet, blef 1685 kommissionssekreterare i Paris, 1697 resident derstädes och 1703 envoyé hos generalstaterna (Haag). 1714 utnämndes han till hofkansler och afled d. 26 Jan. 1716. P. var en af de mera framstående svenska diplomaterna på sin tid och utvecklade en utomordentlig flit. Om den senare vittnar hans i Riksarkivet förvarade mycket omfångsrika korrespondans.
3. Palmqvist, Magnus, friherre, krigare, den föregåendes broder, föddes d. 28 Aug. 1660 i Stockholm, ingick 1678 som soldat vid Lifgardet och blef 1686 löjtnant samt deltog i början af 1690-talet i kriget i Nederländerna först på de tyske allierades, sedermera på fransmännens sida, 1698 blef P. öfverste för ett värfvadt regemente i Wismar och kommendant derstädes samt 1705 generalqvartermästare och direktör för Fortifikationen. I slaget vid Helsingborg (1710) kommenderade P. venstra flygeln och befordrades s. å. för sin tapperhet till generalmajor. Han utnämndes 1719 till generallöjtnant och landshöfding i Vesternorrlands län samt 1727 till president i Bergskollegium. Död i Stockholm d. 27 Juli 1729. P. var en förträfflig styresman för Fortifikationen. 1712 erhöll han friherrlig värdighet. B. S.
4. Palmqvist, Fredrik, friherre, matematiker, den föregåendes son, född d. 28 Juli 1720, blef student i Upsala 1736 och ingick derefter såsom volontär vid fortifikationen. 1739 träffades han af en sjukdom, som efterlemnade obotlig lamhet och omöjliggjorde vidare fortgång på den militära banan. P. började då med stor ifver egna sig åt matematiska studier och författareskap, fick slutligen majors titel och en liten pension samt bosatte sig först i Östergötland, sedan i Skåne, der han afled å Ebbesjö d. 18 Juli 1771. Han var sedan 1745 ledamot af Vetenskapsakademien. -- Såsom författare utvecklade P. stor produktivitet, företrädesvis såsom utgifvare af läroböcker, inom vissa ämnen de första på svenskt språk affattade. Så utgaf han Mathematisk tractat om kroppars fasthet och styrka (1744), Inledning til algebra (I--III, med bihang, 1745--49; ny uppl. af I--II, 1748--49), Undervisning af räknekonsten (1750; ny uppl. 1763), Tillämpning af arithmetiken, geometrien och plana trigonometrien uti det allmänna lefvernet (1750), Coniske sectionerne, kårteligen beskrifne (1752) och Grunderne til mechaniken (1756). Några af dessa läroböcker äro hufvudsakligen sammandrag af utländska arbeten; i fråga om andra åter är bearbetningen mera sjelfständig. Han skref äfven bl. a. anmärkningar till 4:de upplagan (1754) af A. Celsius' »Arithmetica» och öfversatte några arbeten, dels af matematiskt, dels af allmänt innehåll. G. E.
5. Palmqvist, Magnus Daniel, friherre, sjömilitär, den föregåendes son, föddes d. 6 Jan. 1760, blef 1775 fänrik vid Amiralitetet samt deltog i fransk tjenst, der han befordrades till »lieutenant de vaisseau», med utmärkelse i flere sjöaffärer mot engelsmännen under nord-amerikanska frihetskriget. Under kriget mot Ryssland 1788--90 tjenade P. hufvudsakligen såsom kapten och öfveradjutant hos storamiralen samt utnämndes 1790 till öfverste vid amiralitetet och generaladjutant. 1793 beordrades P., stadd på en sjöexpedition i Medelhafvet, att med ett krigsfartyg begifva sig till Neapel för att der fängsla och hemföra G. M. Armfelt, men misslyckades och blef på grund deraf sjelf fängslad och anklagad samt dömd till ett halft års suspension. P. utnämndes 1797 till konteramiral, 1809 till viceamiral, 1813 till befälhafvande amiral och öfverkommendant i Karlskrona samt 1818 till amiral och inspektör öfver K. M:ts sjötrupper. 1832 lemnade han dessa ämbeten. Död i Karlskrona d. 6 Nov. 1834. B. S.
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande, en af kaptenen vid Smålands grenadierbataljon frih. Fredrik Georg Stiernklo-Lillienberg-Palmqvist (född d. 11 Juni 1801, död d. 28 Febr. 1861), brorson till Palmqvist 5 (se ofvan), enl. testamente af d. 25 Juni 1850 till statsverket öfverlemnad fond (urspr. 100,000 rdr rmt), som för ofvan uppgifna ändamål förvaltas af Statskontoret och vid 1887 års början belöpte sig till 273,789 kr.
Palmroot [-rot], Johannes, teolog, orientalist, föddes i Arboga 1659, blef student i Upsala 1668, filos. magister 1685 och filos. adjunkt s. å. På kunglig bekostnad företog han 1689--92 en resa genom flere europeiska land och besökte derunder hufvudsakligen Wittenberg, Rom, Paris och Hamburg. P. erhöll 1695 Börje till prebende och befordrades 1696 till professor i österländska språk, för hvilkas studium han intresserade en stor åhörareskara. 1703 blef han teol. professor och 1705, efter disputation, teol. doktor. Han inlade mycken förtjenst om den teologiska bildningen. Död i Upsala 1727. P:s skrifter utgjordes uteslutande af filologiska disputationer. -rn.
1. Palmskiöld (Palmschiöldh), Erik, arkivman, föddes å Runsö, Öfver-Selö socken, Södermanland, d. 7 Okt. 1608, blef student i Upsala 1627, kanslist i Riksarkivet 1631, aktuarie 1644 och sekreterare derstädes 1651. Död i Stockholm d. 4 Juni 1686. P. inlade så stora förtjenster om arkivets samlingar, att han kallats »restaurator archivi». Han uppgjorde med egen hand register och andra förteckningar, bland hvilka må nämnas hans digra register öfver riksdagsbeslut, fredsfördrag, stadgar, patent och förordningar för tiden 1219--1685 och ett allmänt titularregister för tiden 1200--1685. Han var äfven vid åtta riksdagar (1649--60) förordnad att mottaga och skriftligen uppsätta allmogens besvär äfvensom dennes svar på riksdagspropositionerna. 1654--67 förvaltade han kungl. kanslikassan. P. adlades 1681 (han hette förut Runell). -rn.
2. Palmskiöld (Palmschiöldh), Elias, arkivman, samlare, den föregåendes son, föddes i Stockholm d. 18 Juli (Juni?) 1667, blef student i Upsala 1679, der han vistades tidtals till 1689, kanslist i Riksarkivet
Källa: Project Runeberg ·
