Sida 514
Pepton ...
Per (Lat. och Ital., genom, för), handelst. Se An.
Per, sammandragen form för Peter.
Per, S:t. 1. Socken i Stockholms län, Erlinghundra härad. 1,275 har. 254 innev. (1887). Annex till Sigtuna, Upsala stift, Erlinghundra kontrakt. -- 2. Socken i Östergötlands län, delad å Aska härad med 902 har, 338 innev., och å Dals härad med 648 har, 233 innev., tillsammans 1,550 har, 571 innev. (1887). Annex till Vadstena, Linköpings stift, Dals kontrakt. -- 3. Se Börrum.
Pera. Se Konstantinopel, sp. 1235.
Peractis peragendis, Lat., »sedan det, som skall verkställas, blifvit verkstäldt».
Per ambages, Lat, på omvägar, med omsvep, med undflykter.
Perambulator (Lat., »kringvandrare»), hvarfräknare, ett instrument, som är medelst ett urverk så inrättadt, att det, fäst vid ett hjul, angifver huru många gånger hjulet svänger omkring, hvarigenom man kan uppmäta en tillryggalagd vägsträcka. Äfven å mekaniska väfstolar har man anbragt dessa hvarfräknare. Ett dylikt, för velocipeder afpassadt instrument kallas cyklometer.
Perameles. Se Punggräflingarna.
Per angusta ad augusta, Lat., »genom trångmål till höga äreställen», genom mödor till heder.
Per asp era ad astra, Lat., »uppför branter till stjernorna», genom möda och lidande till seger och salighet.
Perater, peratiker (af Grek. peran, tränga igenom, d. v. s. igenom sinlighetens verld fram till det eviga lifvet), namn på en gnostisk sekt, stiftad i 2:dra årh. af Eufrates och Kelbes från Eubea. Peraterna förete mycken öfverensstämmelse med naassenerna l. ofiterna (se Gnosticism, sp. 1322) samt i viss mån med kainiterna. De tänkte sig Kristus, den förlossande principen, såsom den stora verldsormen, hvilken sätter allt i rörelse och slingar sig genom stjernverldarna.
Per aures, Lat., »vid öronen», i uttrycket: »taga någon per aures» (på stående fot, utan förberedelser förmå någon till något).
Perca. Se Abborre.
Per capita. Se Caput.
Perception (Lat. perceptio), förnimmelse; föreställning.
Perceval. Se Parcival.
Perceval [pö'rseväll], Spencer, engelsk statsman, f. 1762, slog sig 1786 ned i London såsom advokat, vann Pitts mäktiga skydd genom en uppseendeväckande flygskrift i målet emot Warren Hastings och trädde 1796 in i underhuset, der han snart gjorde sig bemärkt såsom ministèrens ifrige försvarare. Vid Pitts död, 1806, öfvertog P. i underhuset ledningen af tory-oppositionen. I April 1807 blef han skattkammarkansler i Portlands ministèr och i Okt. 1809 Englands premierminister. P:s politik var starkt aristokratisk och högkyrklig samt energisk i striden emot Frankrike. Det kungliga prerogativet hade i honom en beslutsam förkämpe, och sjelf njöt han ock Georg III:s fulla förtroende. Den 11 Maj 1812 träffades P. -- i sjelfva underhusets sidohall -- af en lönnmördares (mäklaren Bellingham) kula.
Perceval. Se Caussin de Perceval.
Perch, pearch (pörtsj; Eng., af Lat. pertica, mätstång), äldre engelskt längdmått = 5 1/2 yards = 5,08 m. -- Perche [pärsj], Fr., äldre franskt längdmått, som vid fältmätning gällde. = 18 fr. fot och vid mätning af skogsmark = 22 fot.
Perche [pärsj], fordom landskap och grefskap i norra Frankrike, hade Mortagne till hufvudstad och gränsade i n. till Normandie, i v. och s. till Maine, i ö. till Orléanais och Ile-de-France. Vestra delen hör nu till depart. Orne, östra delen till depart. Eure-et-Loir och ett litet stycke i n. till depart. Eure. 1584 förenades det definitivt med franska kronan. -- I P. uppfödes en hästras, som kallas percheronhästen (se d. o.).
Percheronhästen [pärsjörå'ng-], en grof arbetshäst, som uppfödes i landskapet Perche (se föreg. art.). Af gröfre hästraser i Frankrike, såsom boullonnaise-, flamandska och bretagneraserna, uppköpas till Perche föl under 1 års ålder och uppfödas der rikligt samt användas, under det de äro af 2--4 års ålder, till jordbruksarbeten, hvarefter många af dem säljas såsom omnibus- och spårvagnshästar till Paris, London m. fl. stora städer. Djuren äro höga, breda och grofva samt hafva stort hufvud, grof hals och stupande kors. Färgen är vanligen grå. Af detta hästslag infördes i slutet af 1840-talet ett antal djur till Nerike. Afkomlingar af dessa hafva sedan blifvit spridda till åtskilliga delar af Sverige. C. A. L.
Percidae (Percoidae), zool., en familj bland de taggfeniga benfiskarna, för hvilken vanliga abborren (Perca) kan betraktas såsom typ. Den innefattar en mängd såväl salt- som sötvattens-arter från alla trakter af jorden. Till Skandinaviens fauna höra följande slägten af denna familj: Perca, Labrax, Acerina, Lucioperca och Polyprion. R. L.
Percier [pärsie'], Charles, fransk arkitekt, f. i Paris 1764, d. derst. 1838, studerade först i Paris, sedan i Rom (1786--91), der han slöt ett vänskapligt konstnärsförbund med Fontaine, hvilket efter deras återkomst till Paris fortsattes i ett helt lifs konstnärliga samarbete. P:s betydelse för den moderna arkitekturen i Frankrike är den, att han efter införandet af de nyklassiska formerna vid slutet af förra och början af vårt årh. bildar öfvergången från en strängare till en friare användning af dessa former. Han och hans samarbetare inverkade på utvecklingen både genom arkitektoniska verk och genom stora publikationer. Det förnämsta bland de förra är utbyggandet af Louvres gård, som börjades under Napoleon 1805 och fullbordades 1817. Några af P:s i förening med Fontaine utgifna konsthistoriska verk äro nämnda i art. P. F. Fontaine.
Percival [pö'rsiväll], James Gates, nord-amerikansk skald, f. 1795, tjenstgjorde i sin ungdom såsom militärläkare, fick 1835 i uppdrag att undersöka staten Connecticuts geologiska förhållanden och utgaf en redogörelse
Källa: Project Runeberg ·
