Sida 685
Planetarisk nebulosa ...
ensamma), blomfodret något olikformigt 4-flikigt, kronan hinnaktig, 4-flikig, 4 ståndare med långa strängar, som i knoppläget äro dubbelvikna, 2--4-rummigt fruktämne med helt, trådformigt märke. Frukten är en kapsel, som öppnar sig med lock, eller en enfröig nöt. Typ för familjen är slägtet Plantago L. O. T. S.
Plantago L., groblad (rättare grodblad, af Isl. græða, läka), bot., farmak., ett slägte af örter, bildande en egen nat. fam., Plantagineae Juss., och hörande till kl. Tetrandria L. Slägtets kännemärken äro anförda under Plantagineae, hvartill kan läggas, att blommorna äro tvåkönade och sitta i ax eller hufvud till skilnad från det till samma familj hörande slägtet Litorella Berg., hvars blommor äro enkönade och sitta ensamma eller 2 tillsammans. I Sverige finnas 6 arter. P. major L. har långt ax med kort skaft och bredt äggrunda blad, hvilka äro de egentliga »grobladen» l. läkebladen, läkelsebladen, eftersom de ofta af allmogen användas till förbindning af sårnader. Frukterna af denna art äro omtyckta af burfoglar. P. media L., kämpar, slåsskämpar, har kortare ax med långt skaft. Barn bruka »kämpa» med dessa ax, i det de försöka turvis slå af hvarandras »kämpar», d. v. s. genom slag med en »kämpe» söka skilja axet från skaftet hos motpartens »kämpe». P. lanceolata L., spetsgroblad, har lansettlika blad samt det långskaftade axet mycket kort och rundadt såsom ett hufvud. På hafsstränder växer P. maritima L., som har köttiga, smalt jämnbreda, rännformiga blad, hvilka under namnet sutt användas stufvade såsom en värderad rätt i nordvestra Jylland. Af slägtet finnas många andra arter, bland dem en grupp med greniga blomställningar. Af dessa är en art, P. Psyllium L., i södra Europa, bekant för sina svartbruna, plattryckta, glänsande frön, loppfrön (Semina Psyllii), till utseendet snarlika insekten, hvars namn de erhållit. De innehålla ymnigt växtslem och voro förr officinella i Sverige. O. T. S.
Planté [plangte], Francis, fransk pianist, f. 1839, blef 1849 elev af Marmontel vid konservatoriet i Paris, belönades inom kort med första priset och fick öfvertaga pianostämman vid Alards och Franchommes soaréer. Han fullkomnade sig 1853 jämväl i harmonilära och generalbasspel för Bazin, men drog sig snart tillbaka under en tid af tio år, hvarunder han på allt sätt utvecklade sin teknik och sin stil. Hans derpå följande uppträdande beredde honom plats bland nutidens mest framstående pianister.
Plantés stapel [plangtes]. Se Galvanisk stapel.
Plantigrada (af Lat. planta, fotsula, och gradi, stiga, gå). Se Hälgångare.
Plantin [plangtä'ng], Christophe, fransk-holländsk boktryckare, f. i Touraine 1514, d. 1589, uppsatte 1555 i Antwerpen ett tryckeri, som blef det förnämsta på sin tid och t. o. m. kallades »verldens åttonde underverk». Han egde trycktyper för alla på den tiden i Europa kända språk och åstadkom typografiska mästerstycken. Bland dessa står främst hans polyglott-bibel, »Biblia sacra hebraice, chaldaice, graece et latine» (i 8 bd folio, 1568--72, kallad »Biblia regia», se Polyglott), och dernäst »Corpus juris» samt antika klassiker m. m. Hans förlagsmärke var en ur skyar framsträckt hand, hvilken med en passare tecknar en cirkel. P. hade filialer i Leiden och Paris. Hans tre tryckerier öfvergingo till hans svärsöner, det i Amsterdam till J. Moretus (Moerentorf), hvars efterkommande hafva fortsatt affären. Plantinska huset i Antwerpen har intill närvarande tid bibehållits hardt när i sitt ursprungliga skick och innesluter ett museum, till hvilket höra alla från officinen utgångna tryckalster, författarnas bref och manuskript, klichéer, en kopparsticksamling, 90 taflor af holländska mästare m. m. Det hela inköptes 1876 af staden Amsterdam för 850,000 kr.
Plantin, Esaias Zacharias, vitter författare, f. i Umeå 1711, ingick som tjensteman i Krigskollegium, från hvilket han 1750 afgick med landssekreteraretitel. Död i Stockholm i Mars 1772. P. är bekant genom sin särdeles lyckade öfversättning af Holbergs »Peder Paars» (1750), sin qvicka och i lätt stil hållna Saga om gudinnan Eris (1771) samt åtskilliga tillfällighetsverser m. m. -rn.
Planudes, Maximus, bysantinsk munk i Konstantinopel i början af 14:de årh., har gjort sig ett narnn dels genom grammatiska skrifter och öfversättningar till grekiska af fornromerska författares arbeten, dels såsom samlare af en grekisk antologi, hvilken eger värde som komplement till den äldre, af Kefalas (se denne) redigerade. A. M. A.
Plaque [plack], Fr. Se Kraschan.
Plasencia, stad i spanska prov. Caceres, ligger terrassformigt, omgifvet af dubbla murar, vid Jerte, ett tillflöde till Tajos biflod Alagon, och vid foten af de berg, som under namnet Tras la Sierra bilda en fortsättning af Sierra de Gredos. Omkr. 7,000 innev. Biskopssäte. Platsen är intressant genom sina gamla murar (från 12:te årh.) och sin vackra gotiska domkyrka. Omkr. 38 km. ö. om staden ligger det forna klostret Geronimo de San Yuste (se d. o.).
Plasma (Grek., af plassein, bilda). 1. Med., den flytande delen af blodet (se d. o.). -- 2. Miner., en till gemmer bearbetad, klart grön till lökgrön, understundom nära smaragdgrön, genomskinande till svagt genomskinlig kalcedon, ibland försedd med hvita punkter. -- P. di smeraldo, smaragd. 2. Ant. Sj.
Plasmodium. Se Slemsvampar. -- P. malariae, fross-svampen. Se Malaria.
Plassenburg. Se Kulmbach.
Plassey [plassi] l. Palasji, stad i kejsaredömet Indien, presidentskapet Bengalen, distriktet Naddea, på venstra stranden af Hugli, är historiskt märkligt genom den lysande seger engelsmännen under Clive (se denne) vunno derstädes d. 23 Juni 1757 öfver Suraj-ud-Dowlah, subadar af Bengalen.
Plastik (af Grek. plassein, bilda, forma, isynnerhet af en mjukare massa), bildhuggarekonst
Källa: Project Runeberg ·
