Sida 285
Wennerberg ...
någon yttre kraft. För öfrigt ega ventilerna en stor mängd olika former. Man brukar indela dem i två hufvudklasser: glid- l. släpventiler samt lyftl. stigventiler. Vid de förra glider den rörliga delen, vid den senare höjes (lyftes) densamma. Vidare indelas glidventilerna i kranar, hvilka vridas kring en axel, samt slider, som ega rätlinig rörelse. Lyftventilerna kunna åter vara luckor, som vridas kring en ledgång, eller rätlinigt lyfta ventiler. Så äro t. ex. pumpventiler (för reglering af inloppet till eller afloppet från en pumpventillåda) antingen s. k. klaffventiler, som röra sig omkring en axel, liggande parallelt med ventilsätet (anslagsplanet) invid ventilens ena (inre) kant, eller s. k. tallriksventiler, som röra sig vertikalt upp från ventilsätet till sådan höjd, att öppningen mellan sätet och ventilen får tillräcklig storlek (se Pump). Bland kranarna märkas vinkelkranarna samt trevägs- och fyrvägskranarna, hvilkas egendomligheter angifvas af benämningarna. Sliderna användas förnämligast vid ångmaskiner (jfr Slid och Slidskåp). Af rätlinigt lyfta ventiler må nämnas de koniska ventilerna samt kulventilerna. -- Vid ångpannor använder man derjämte säkerhetsventiler för att lemna tillfälle för ångan att utströmma, när dess tryck uppnått en sådan gräns, att fara för explosion föreligger. Säkerhetsventilen kan utgöras af en metallskifva med konisk, sferisk eller plan kant, betäckande en på ångpannans högsta del varande öppning, som omgifves med en metallring (ventilsätet), mot hvilken ventilens kant är tätslipad. Man belastar säkerhetsventilen antingen direkt med vigter eller fjädrar eller ock indirekt medelst en häfstång, som sjelf nedtryckes med en vigt, genom hvars flyttning belastningen kan regleras. Äfven vid flere andra tillfällen begagnas dylika säkerhetsventiler för att hindra en vätska, gas eller ånga att erhålla för högt tryck. Om ett annat slags ventiler se Bottenkran och Luftventil. -- 3. (Fr. piston) Musikt., inrättning på musikinstrument, afsedd att öppna eller stänga tillträde för luften. På mässingsinstrument lemnas genom nedtryckande af ventiler (pistoner, tonvexelmaskiner) luften tillträde till en större eller mindre del af hela röret, hvarigenom grundtonen jämte serien af öfvertoner förändras. I orgeln lemna sugventilerna på undersidan af bälgen (se d. o.) luften tillträde till denna, då öfversidan lyfter sig; spelventilerna åter äro beroende af utvexlingar från tangenterna och bereda, då dessa nedtryckas, den från bälgen kommande luften tillträde till kancellerna och derifrån genom de för tillfället andragna parallellernas hål upp i piporna. Jfr Basun, Horn, Klaff, Orgel och Spärrventil. -- 4. (T. klappe, Fr. valvule) Anat. Se Valvel. 3. A. L.
Ventilation (Lat. ventilatio, luftning, af ventus, vind, drag). 1. Luftvexling, införandet i slutna rum af frisk luft och bortskaffandet af den genom menniskans andning och utdunstning eller af andra orsaker skämda luften. Läran om luftvexlingen, hvilken är af så stor betydelse icke blott för helsovården, utan jämväl i tekniskt hänseende, har först under de senare årtiondena af 19:de årh. varit föremål för en vetenskaplig behandling. Pettenkofers och Morins på 1850-talet gjorda undersökningar lade grunden; och sedan man fastställt de förnämsta vilkoren, som vid luftvexlingen äro att uppfylla, har man lyckats konstruera apparater och maskiner, med hvilkas tillhjelp problemet om en tillfredsställande luftvexling kan anses fullständigt löst, ehuru naturligtvis förbättringar i flere hänseenden ännu äro möjliga, i synnerhet beträffande sambandet mellan ventilationen och uppvärmningen. -- Luftvexlingens nödvändighet betingas deraf att vid menniskors och djurs andningsprocess förbrukning af syre samt alstring af kolsyra, vattenånga och flere organiska ämnen ega rum, att äfven vid utdunstningen en dylik förorening uppstår, att vid fabriker och verkstäder skadliga gaser och ångor eller dam alstras, att vid användningen af de vanliga kemiska belysningsmedlen äfven kolsyreutveckling försiggår samt att skadliga gaser från stallar, afträden m. m. förorena luften. Enär kolsyran är den till qvantiteten väsentligaste föroreningen i luften samt halten deraf vanligen kan anses proportionel mot halten af de öfriga föroreningarna och den för öfrigt lättast kan bestämmas, begagnar man kolsyrehalten såsom mätare af luftens förskämning. På grund af Pettenkofers undersökningar kan man antaga, att luften i ett rum ännu är tämligen god, om den på 1,000 delar af sin volym innehåller endast 1--1,5 delar kolsyregas, men att verkligt god luft dock ej bör innehålla mera kolsyra än 0,7 pro mille. För att dessa fordringar något så när skola kunna uppfyllas, måste man i rummet införa en viss volym frisk luft och aflägsna derur en lika volym skämd luft. Man har dock olika fordringar på luftens beskaffenhet i olika lokaler, och derefter måste mängden ventilationsluft rättas. Denna luftvolym utgör för person och timme i vanliga sjukhus 60 till 70 kbm. (för epidemisjukhus ännu mera), i fabriker och verkstäder 60 till 100, i teatrar 40--50 och i skolor 12 till 30. I vanliga boningsrum beräknas 15 till 20 och i sofrum 40 kbm. för person och timme. Luftförnyelsen antages ock böra försiggå i vanliga boningsrum 1 gång, i sofrum 1,5 och i andra lokaler, som erfordra ännu lifligare ventilation, 2 till 4 gånger i timmen. Men derjämte har man att sörja för dels att den inkommande luften har en tjenlig temperatur och fuktighetshalt, dels att icke något oangenämt drag uppstår. Vid stora ventilationsinrättningar får man till en viss grad kombinera luftvexlingen med uppvärmningen, men tillika sörja för en af denna oberoende sommarventilation. För att meddela luften en passande fuktighetshalt, begagnas ofta afdunstningskärl med stora vattenytor, eller ock låter man luften strömma genom en regndusch eller inför direkt vattenånga. Luftens införande och aflägsnande på det sätt att en likformig ventilation erhålles och utan att ett besvärande drag uppstår äro ofta förenade med betydande svårigheter, i fall det gäller stora luftmängder. Vanligen anbringas inloppsöppningarna för den rena luften upptill i rummet, hvarjämte detta
Källa: Project Runeberg ·
