Sida 411
Vexiö landsförsamling ...
särdeles lämplig för uppmätning af elektriska motstånd. Från ett batteri E gå ledningar så, som fig. utvisar. En elektrisk ström går från batteriet E till a, der den delar sig i två delar, hvilka återförena sig i b, hvarefter strömmen återgår till E.
Om ingen ström går genom cd, hvilket inträffar, då potentialen är lika i c och d, eger enligt Kirchhoffs lag (se Galvanisk ström) följande förhållande rum:
motståndet i ac motståndet i ad ---------------------- = ---------------------- motståndet i cb motståndet i ab
Vill man bestämma motståndet i en tråd, insättes denna t. ex. mellan a och c och mellan c och b ett kändt motstånd, t. ex. 10 ohm. På linien cd insättes en galvanometer. Änden af tråden cd skjutes fram och tillbaka på den jämntjocka tråden ab, till dess galvanometerns nål ej vidare ger något utslag, hvilket bevisar, att ej någon ström framgår genom cd; och då är det sökta motståndet
dd X = ------- x 10 ohm. db
Metoden är enkel och på samma gång pålitlig, alldenstund bestämningen är oberoende af strömstyrkans förändringar. A. Bi--n.
Wheeling [hoiling], största staden i nord-amerikanska staten West Virginia, på östra stranden af Ohio och på en ö i floden, vid Baltimore--Ohio-jernvägen och andra jernvägslinier. 30,737 innev. (1880). W. kallas allmänt för »nail city» (spikstaden) på grund af den stora tillverkningen af spik derstädes, men der tillverkas äfven andra slags jernmanufakturer samt glas, cigarrer, papper, läder, öl m. m. Det första nybygget (Fort Fincastle) på W:s plats anlades 1769; dess namn förändrades 1776 till Fort Henry, men utbyttes 1806 mot W. Stad sedan 1836, var W. 1863--70 och 1875--85 West Virginias hufvudstad.
Whewell [juöl], William, engelsk lärd, f. 1794, var 1828--32 professor i mineralogi och 1838--55 i moralfilosofi vid Cambridges universitet, hvars vice kansler han blef sistn. år. Sedan 1841 var han rektor för Trinity college. Död 1866. W. bidrog kraftigt till reformerandet af den matematiska undervisningen i Cambridge samt införandet af praktisk filosofi och naturvetenskaper såsom läroämnen, men sedermera motsatte han sig alla universitetsreformer. Han författade bl. a. Astronomy and general physics, considered in reference to natural theology (1833, ny uppl. 1864; »Astronomi och allmän physik», 1842), det synnerligen framstående arbetet History of the inductive sciences (1837; 3:dje uppl. 1857), Philosophy of the inductive sciences (1840; i omarbetad form, 3 dlr, 1858--60), utgörande en kunskapslära, som häfdade kantiska idéer och derigenom bröt med den engelska filosofiens empiriska grundriktning, samt Elements of morality, including polity (1845; 3:dje uppl. 1854), hvarjämte han öfversatte Grotius' »De jure belli et pacis» (1853), Göthes »Hermann und Dorothea» m. m. Jfr Todhunter: »William W.» (2 bd, 1876).
Whewellit [juöll-], miner., ett monoklint kalkoxalat, funnet på kalkspat i Ungern, af Brooke uppkalladt efter prof. W. Whewell i Cambridge. Ant. Sj.
Whigs. Se Tories.
Whipple [hoi'ppöl], Edwin Percy, nord-amerikansk essayförfattare, f. i Gloucester (Massachusetts) 1819, d. i Boston 1886, uppträdde länge och med framgång såsom föreläsare i literära ämnen. Hans kritiska studier utmärka sig för skarpsynt, inträngande och sympatisk uppfattning, fin analyseringsförmåga, högt odlad smak samt en ofta af anekdoter och epigrainmatisk qvickhet upplifvad framställning. I likhet med Sainte-Beuve har W. ett behof att söka författarepersonligheten och tidsålderns drag bakom diktverket. Bland hans arbeten må framhållas Essay on Macaulay (1843), Essays and reviews (2 bd, 1848--49), Literature and life (1849, flere uppl.), Character and characteristic men (1866), Success and its conditions (1871) samt hans förnämsta verk, The literature of the age of Elizabeth (1869; ny uppl. 1876).
Whip-poor-Will [hoip puor oi'll]. Se Nattskärrorna.
Whisky, whiskey [eng. utt. hoi'ski; sv. utt. vi'ssky], Eng. (Gael. uisge-beatha, Irl. usque-baugh, »lifsvatten». af uisge, vatten, och beatha, lif), bränvin, som tillverkas företrädesvis i Skotland och på Irland af mältadt korn (malt) eller af korn eller andra sädesslag utan mältning, men med tillsats af litet malt för befordrande af mäskningen. Den skotska malt-whiskyn får sin utmärkande smak och lukt af rök derigenom att maltet torkas öfver bränntorfseld. I Nord-Amerika destilleras whisky äfven af majs, hvete, råg o. s. v. Whiskyn är i sig sjelf nästan färglös, men blir gulaktig genom att lagras i träkärl, hvilkas insida vanligen är kolad. Genom att hållas liggande några år vinner den synnerligen mycket i finhet och doft. Whisky begagnas vanligen blandad i vatten (varmt eller kallt) och med tillsats af socker såsom ett stimulerande njutningsmedel. Jfr Bränvin.
Whist [eng. utt. hoist; sv. utt. visst], Eng., ett kortspel, som med vanlig lek om 52 kort spelas af 4 personer (2 mot 2) eller af 3 personer med s. k. »träkarl» (se d. o.). Detta fina och omtyckta spel (»det ädla spelet»), som f. n. torde vara det mest idkade af alla kortspel, omnämnes första gången 1621, i »Poems» af John Taylor (the Water-poet), och är säkerligen af engelskt ursprung (åtminstone har det i England framkallat en hel literatur alltifrån Edm. Hoyles »Short treatise», 1743). Namnets betydelse är osäker. Äfven en äldre form whisk förekommer. Om ordet verkligen är identiskt med Eng. whist, »tyst», har man väl att söka orsaken till spelets namn deri att
Källa: Project Runeberg ·
