Sida 566
Vinkelafstånd ...
och tillägger »Hauksbokens» berättelse obetingad auktoritet framför »Flatöbokens», den hittills allmännast följda källan, anser på grund af naturskildringarna och uppgifterna om de seglade afstånden, att man ej kan förlägga V. nordligare än till 49° (södra Newfoundland) och ej längre söderut än södra delen af Nova Scotia, att Karlsefnes vinterkvarter Hóp legat på sydöstra kusten af denna halfö, der vinrankan ännu växer vild och dalsänkorna äro bevuxna med vildt ris (Zizania aquatica l. Hydropyrum esculentum), att »Kjalarnes» är den östligaste udden af Cape Breton, att «Furdestranden» är den långa sandiga stranden på Cape Bretons östkust och »Straumsfjord» någon af fjordarna i nordligaste Nova Scotia, kanske Gut of Canso, som sent befanns vara ett sund. I Vinlands och Marklands »skrälingar» är Storm mera benägen att se indianer af den då på Newfoundland och i Nova Scotia kringströfvande micmac-stammen än eskimåer.
Isländska sagor omnämna intet senare kolonisationsförsök i V.; deremot förmäla isländska annaler för 1121, att Grönlands förste biskop, Erik Gnupsson, »sökte V.», och för 1347, att ett litet grönländskt fartyg, som varit i Markland, af stormen drifvits till Island. Sedan detta år omtalas V. ej mer, och i det följ. årh. synes hela traditionen derom vara utdöd på Island liksom i den öfriga Norden. -- Jfr G. Storm: »Studier over Vinlands-reiserne, Vinlands geografi og ethnografi» i »Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie» (1887).
Vinlusen. Se Phylloxera.
Winnecke, Friedrich August Theodor, tysk astronom, f. 1835 i Hannover, var först assistent vid observatorierna i Bonn och Berlin och 1858--66 vice direktor vid Pulkova observatorium nära Petersburg samt vistades sedermera såsom privatman i Karlsruhe, tills han 1872 kallades till direktor för det provisoriska observatoriet i Strassburg. Der ledde han uppförandet och organisationen af det storartade observatoriet, som efter 1870--71 års krig kom till stånd, i samband med det nya universitetet. Nyss blifven rektor vid universitetet i Strassburg, bortrycktes han 1882 genom en sinnessjukdom från en bana, som för vetenskapen varit utomordentligt såväl fruktbringande som lofvande. Af W:s astronomiska verksamhet må antecknas hans deltagande i bestämningen af solparallaxen genom planeten Mars (1862), hans mätningar af planeten Mars samt hans studier öfver variabla stjernor. En af de periodiska kometerna af kort omloppstid bär hans namn. Han var medlem af styrelsen för Astronomische gesellschaft och utgaf sedan 1865 dess tidskrift, »Vierteljahrsschrift». K. B.
Vinnerstad, socken i Östergötlands län, Aska härad. Areal 2,085 har. 916 innev. (1892). V. utgör ett regalt pastorat, Linköpings stift, Aska kontrakt.
Winnipeg [oi'n-], af ojibwayspr. win, smutsig, och nipi, vatten. 1. Sjö i britiska Nord-Amerika, omkr. 23,290 qvkm., ligger på omkr. 191 m. höjd, ungefär mellan 50° och 54° n. br., till större delen i prov. Manitoba, till en mindre del (norra tredjedelen) i territorierna Saskatchewan och Keewatin. Den har en längd af 450 km., en bredd af 10--100 km., men ett obetydligt djup (högst 22 m.), liksom de flesta sjöarna i dessa trakter. Dess vattenområde är högst betydligt (omkr. 1,1 mill. qvkm.). Dess största tillflöden äro från s. ö. Winnipeg river, som utgör afloppet för Lake of Woods, och med hvilken English river från Lonely lake förenar sig, från s. Red river of the North (se Red river 2), från v. Dauphin river, hvilken utgör det sista gemensamma utloppet för sjöarna Winnipegosis (Lilla W.), Manitoba och S:t Martin, samt Saskatchewan (se d. o.). Hela denna vattenmassa afflyter till Hudson bay genom Nelson river, som egentligen är namnet på endast nedre delen af den följd af sjöar och floder, som utgöra förbindelseled mellan W. och Hudson bay. -- 2. Hufvudstad i prov. Manitoba, vid Red rivers och Assiniboines förening samt vid Kanadiska Pacific-banan, hvarjämte fem andra jernvägslinier utgå från staden. Denna var 1871 endast en by med 240 innev., men sedan den transkontinentala jernvägen började anläggas, har den genom invandring sett sin befolkning ökas ofantligt hastigt. W. blef stad 1873 samt hade 1881 7,985 innev., 1886 20,238 och 1891 25,642 innev. Tack vare sina jernvägsförbindelser, som årligen vinna i utsträckning, utgör den Nordvest-territoriernas handelscentrum och har ett universitet (som af Dominions regering fått öfver 600 qvkm. jord), med 4 colleges.
Vinnitsa, stad i ryska guvern. Podolien, vid Bug och jernvägen mellan Kiev och Odessa. Omkr. 20,000 innev. Betydande spanmålshandel på Odessa.
Vin- och byggnadssäd, kamer. Då de delar af kyrkotionden (se d. o. samt kronotionde), som utgått till biskopen, sockenkyrkan och de fattige, under Gustaf I:s regering indrogos till kronan, fingo kyrkorna behålla en mindre del deraf undern amn af vin- och byggnadssäd, hvilken i kronans räkenskaper sedermera upptagits under afkortningstitel (se Afkortning). Enligt de bestämmelser, som intill senare tider varit gällande för kronotiondens och den derunder hörande vin- och byggnadssädens utgörande, erlades denna sistnämnda af vederbörande tiondeskyldiga inom socknen till kyrkan, och i händelse vin- och byggnadssäden ej var tillräcklig för behofvet, skulle församlingarna sjelfva sammanskjuta hvad som ytterligare erfordrades, dervid ingen fick frikallas (jfr Vinören). Dessa stadganden ändrades genom k. förordn. d. 23 Juli 1869 sålunda, att jämväl denna del af tionden skulle med ingången af år 1871 indragas till statsverket emot årlig ersättning till kyrkorna efter medelmarkegångspris samt stadgad forsellönsersättning. Skatteregleringskomitén föreslog 1882, att i sammanhang med kronotiondens afskrifning statsverket måtte befrias från skyldigheten att utbetala ersättning för vin- och byggnadssäden samt kyrkorna hållas skadeslösa på det sätt att församlingarna förbundes att hvar till sin kyrka betala nämnda ersättning. Detta förslag afstyrktes emellertid
Källa: Project Runeberg ·
