Sida 451
Patricius ...
Patronageförening (-tronasj-; Fr. patronage, beskydd, hägn). Se Fångvårdssällskap.
Patronatsrätt och patronelt pastorat. Se Jus patronatus och Pastorat.
Patronus (Lat, plur. patroni) hette hos romarna ursprungligen en patricisk husfader i förhållande till hans klient (se d. o.). Ordet brukades jämväl i afseende på en frigifven slaf om hans förre husbonde, vidare om en förnäm och inflytelserik romare i förhållande till ett främmande (af Rom beroende) samhälle eller folk, hvars rätt och bästa han i Rom främjade. Så voro Marcellerna patroni för Sicilien. Jämväl samfund och sällskap hade sin patronus. Särdeles ofta begagnades ordet om en parts försvarare inför rätta, eller advokat. Det hade ock en mera omfattande betydelse af beskyddare, gynnare i allmänhet. -- I Sverige betecknas med ordet en enskild person, som eger rättighet att tillsätta prestman i en församling. Se vidare Jus patronatus. R. Tdh.
Patronymikon, plur. -ka (af Grek. pater, fader, och onyma, namn), kallas i det grammatiska språket ett personnamn, som angifver fädernehärkomst, t. ex. Peliden (Grek. Peleides, »Pelevssonen», d. v. s. Achillevs). Jfr Metronymikon och Namn. A. M. A.
Patrull (Sp. patrulla, Fr. patrouille), krigsv., kallas hvarje mindre truppafdelning -- vanligen uppgående till endast några man under en befälhafvare --, hvilken utsändes för att spana efter fienden, genomsöka en viss trakt, upprätthålla förbindelsen med andra afdelningar eller efterse, att egna poster fullgöra sin tjenst. Officerspatrull kallas en kavalleripatrull, som föres af en officer. Sådana patruller utsändas, vanligen på långt afstånd, då något af synnerlig vigt förefaller, eller i de riktningar, i hvilka man med någorlunda säkerhet väntar fienden. Alltefter patrullernas uppgift särskiljer man för öfrigt rekognosceringspatruller, förbindelsepatruller, visiterpatruller (sådana förekomma äfven vid vakter i fredstid), förpatruller, sidopatruller och efterpatruller under marsch, stridspatruller (under rörelser, som kunna leda till strid) m. fl. Patrulltjensten är särskildt vid kavalleriet af synnerligen stor betydelse. Jfr Rund. -- Patrullera, göra patrulltjenst; gå fram och tillbaka på en plats för att aktgifva på hvad som försiggår. C. O. N.
Patrullbåt (se Patrull), sjöv., båt med väl beväpnad besättning under befäl af officer eller underofficer, som för bevakningstjenst utsändes från till ankars liggande flotta, eskader eller mindre afdelning örlogsfartyg. Denne har sig ålagdt att undersöka om de på fartyg och stränder utsatta posterna äro vaksamma, vidare att anropa alla farkoster och båtar, uppbringa dem, hvilka synas misstänkta, samt inrapportera allt af vigt, som inträffar. Jfr Rundbåt. R. N.
Partschkau, stad i preussiska regeringsomr. Oppeln (Schlesien), vid Glatzer Neisse och jernvägen mellan Glatz och Neisse. 5,861 innev. (1885).
Patsjuli. Se Patchouli.
Patterson [pä'ttersön], Elisabeth, Jérôme Bonapartes första maka, föddes i Baltimore 1785. När Jérôme, brodern till Frankrikes styresman och vid den tiden blott fregattkapten, under en vistelse i Amerika friade till den sköna, rika och äregiriga köpmansdottern, gaf hon med nöje sitt samtycke och ingick med honom ett hemligt äktenskap, i Dec. 1803. I Mars 1805 reste de till Europa, men förbindelsen underkändes af Napoleon. Jérôme böjde sig nesligt för broderns vilja, och sedan den unga amerikanskan i England födt en son, återvände hon i Okt. s. å. till sitt hemland. Påfven vägrade att stadfästa äktenskapets ogiltighet; sjelf sökte och vann hon 1813 hos staten Marylands representation en förklaring om behörig skilsmässa. Efter Jérômes död (1860) gjorde hon och hennes son anspråk på hälften af hans qvarlåtenskap, men förlorade den derom anställda processen. Hon afled i Filadelfia d. 4 Aug. 1879. Sonen, Jérôme Bonaparte-Patterson, hvilken var stor egendomsegare, dog före henne (1870), men efterlemnade flere barn.
Patti, hamnstad på norra kusten af Sicilien, prov. Messina, 50 km. v. s. v. om Messina. 5,000 innev. (1881). Omkr. 6 km. ö. om P., vid hafvet, vid Capo Tindaro, låg den grekiska kolonien Tyndaris.
Patti. 1. Carlotta P., italiensk sångerska, f. 1840 i Florens, dotter till tenorsångaren Salvatore P., studerade först pianospel för H. Herz i Paris, men egnade sig sedermera åt sångstudier och debuterade 1861 i New York. Ett olycksfall, som gjorde henne halt, tvang henne snart att öfvergifva skådebanan, men såsom koloratursångerska skördade hon lagrar under flerfaldiga konstresor i Europa (Sverige 1868), Amerika och Australien. Sedan 1879 är hon gift med violoncellisten Demunck. -- 2. Adelina P., dramatisk sångerska, den föregåendes syster, född d. 19 Febr. 1843 i Madrid, uppträdde redan som barn med kolossal framgång på konserter i Amerika och debuterade 1859 i New York såsom Lucia. Sin utbildning såsom sångerska erhöll hon genom sin svåger M. Strakosch, gift med hennes syster Amelia. Hennes konstresor till London, Paris, Petersburg, Wien, Italien o. s. v. hafva utgjort fullständiga triumftåg. Hon är en koloratursångerska af första rang, lika berömd för föredragets absoluta renhet och underbara smidighet som för stämmans guldklingande skönhet, hvaremot styrkan icke är ovanlig. Rösten är en hög sopran med omfånget c1--f3. Hennes lifliga och uttrycksfulla dramatiska talang lämpar sig bäst för den komiska operan. Hon gifte sig 1868 med markisen H. de Caux, men lefde mestadels skild från sin man och blef slutligen (1886), efter vunnen laglig upplösning af detta äktenskap, gift med sin ständige följeslagare på senare konstresor, tenorsångaren Nicolini (se denne). Hon eger ett praktfullt slott i Wales.
Pattinsonering, metallurg., kallas efter uppfinnaren, engelsmannen Hugh Lee Pattinson (d. 1858), en metod att koncentrera silfverhalten i verkbly på det sätt att det smälta blyet får afsvalna mycket långsamt, hvarvid kristaller anskjuta, hvilka äro mindre silfverhaltiga än den
Källa: Project Runeberg ·
