Sida 354
Westerlund ...
Vesterbottens län, i ö. och s. ö. till Bottniska viken, i s. till Gefleborgs län samt i v. och n. v. till Jämtlands län. Ytinnehållet är 25,556,4 qvkm., deraf 24,144,5 land och 1,411,9 qvkm. vatten. I denna landets areal äro inräknade 289 qvkm. öar, holmar och skär i Bottniska viken, af hvilka de största äro Alnö (69,2 qvkm.), Hemsön (52,8 qvkm.) och Hernön (38 qvkm.). I vattnets areal äro icke inräknade från hafvet inskjutande vikar och sund, ej häller Ångermanelfven längre än till omkr. 15 km. från hafsbandet. Länets största längd från s. ö. till n. v. är 280 km. och dess största bredd från v. till ö. 165 km. Folkmängden vid 1891 års slut utgjorde 211,803 pers. (105,747 mankön och 106,056 qvinkön), deraf 191,994 å landsbygden och 19,809 i städerna. Folkmängdstätheten var sålunda 9 pers. å 1 qvkm. land, dock mycket olika i de särskilda socknarna, vexlande från knappt 2 till omkr. 250 pers. pr qvkm. I afseende på folkmängden intager länet, som har 4,4 proc. af rikets folkmängd, det 10:de rummet och i hänseende till folkmängdstätheten det 21:sta rummet af rikets län. Tillväxten i folkmängden har under de sista tio åren varit öfver 23 proc., och folkmängden har på mindre än fyratio år fördubblats. -- I judicielt hänseende är landsbygden fördelad i 6 domsagor, omfattande 18 tingslag, under Svea hofrätt: Medelpads Vestra (3 t:g), M:s Östra (4 t:g), Ångermanlands Södra (3 t:g), Å:s Mellersta (2 t:g), Å:s Vestra (2 t:g), Norra Ångermanlands (4 t:g). I administrativt hänseende är länet fördeladt i 5 fögderier: Medelpads Östra, M:s Vestra (båda sammanfallande med de liknämnda domsagorna och hvartdera omfattande 5 länsmans-distrikt), Södra Ångermanlands Nedre (omfattande A:s Södra domsaga och en del af Å:s Mellersta, med 5 länsmansdistrikt), Södra Ångermanlands Öfre (omfattande Å:s Vestra domsaga och den öfriga delen af Å: s Mellersta, med 7 länsmansdistrikt), Norra Ångermanlands (sammanfallande med den liknämnda domsagan och omfattande 8 länsmansdistrikt). Länets båda städer, Hernösand, der landshöfdingen residerar, och Sundsvall, hafva hvar sin rådstufvurätt. Landskommunernas antal är 64, bland dem länets enda köping, Örnsköldsvik. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Hernösands stift samt omfattar 5 hela och del af 1 kontrakt, 66 församlingar å landsbygden och 2 stadsförsamlingar. -- I länet äro 3 båtsmanskompanier roterade. De der förlagda landttrupperna äro värfvade, nämligen Vesternorrlands regemente och ett batteri af Svea artilleriregemente, hvilka tillhöra 6:te fördelningen och militärdistriktet. -- Länet ingår i Norra bergmästaredistriktet, i Nedre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, i Norra tulldistriktet och i Mellersta Norrlands skogsdistrikt samt bildar 3 justeringsdistrikt. För helso- och sjukvården är länet deladt i 7 provinsialläkare- och 5 extra-provinsialläkaredistrikt. Länslasarett och kurhus finnas i Hernösand -- hvarest äfven är beläget ett af rikets hospital för sinnessjuka --, Sundsvall, Örnsköldsvik, Sollefteå och Backe (i Fjällsjö socken). Länsveterinärerna äro 2. Till Nordvik (i Nora socken) är länets landtbruksskola förlagd. I Hernösand är en kemisk station för jordbruket och näringarna. -- Till riksdagens Första kammare utser länet 7 ledamöter; till Andra kammaren sänder landsbygden 8 och Sundsvall 1 samt Hernösand i förening med Vesterbottens läns städer 1. -- Hutvudnäring i länet är icke egentligen jordbruket, utan trävarurörelsen. Af hela egovidden utgör den odlade jorden 2,8 proc., naturlig äng 3,5 proc. och skogbärande mark 68,4 proc. Såsom medelmåttig skörd räknas af stråsäd 30,000 hl. råg, 350,000 hl. korn, 115,000 hl. hafre samt 12,000 hl. blandsäd och af potates 450,000 hl. Vid 1890 års slut uppgafs kreatursstocken vara 17,363 hästar, 63,494 nötkreatur, deraf 50,374 kor, och 57,238 får samt 12,385 getter äfvensom 11,628 svin. Hvarken jordbrukets eller ladugårdens alster äro tillräckliga för länets behof, utan införes såväl hvete- som rågmjöl äfvensom smör och kött (från Finland) samt fläsk, hvaremot å andra sidan någon utförsel af mejeriprodukter eger rum. Genom en ständigt mindre god hushållning med skogarna och en på senare tider högt uppdrifven trävarurörelse har tillgången på skog, i synnerhet af gröfre dimensioner, betydligt nedgått. Ångsågar funnos år 1890 vid inemot 100 ställen. Vid dem och vid de många vattensågarna försågas i årligt medeltal öfver 11 mill. stockar, hvilken högst betydande mängd, om ock en del deraf kommer från Jämtlands och Vesterbottens län, gifver en arbetslön inom länet af lika många kronor. Exporten från länets hamnar af trävaror var sistnämnda år öfver 2 mill. kubikmeter, eller nära 3/5 af nela rikets. En ej oväsentlig binäring är fisket (strömming, lax m. m.). Bergsbruket intager en mera underordnad ställning; under den senare tiden har ingen malm brutits inom länet. Under år 1891 uppgick tackjernstillverkningen vid 2 masugnar till 8,964 tons. Stångjernstillverkningen vid 5 verk var 339 tons; jern- och stålmanufakturtillverkningen vid 12 verk uppgick till 600 tons. Fabrikstillverkningen år 1890 uppskattades för 63 fabriker, med 1,171 arbetare, till ett värde af inemot 2 mill. kr., af hvilken summa 1/3 kommer på maltdryckstillverkningen och mindre delar på tillverkningen af glas, tegel, pappersmassa m. m. Handtverkarnas antal s. å. uppgafs till 889, med 920 arbetare; handlandena voro 982, med 728 biträden. Handelsflottan bestod af 74 seglande fartyg, om 25,658 tons, samt 147 ångfartyg, om 7,679 tons och 3,912 hästkrafter, till hvilka tal för ångfartygen landsbygden med sitt stora behof af bogserbåtar och i öfrigt för den lifliga trävarurörelsen bidrog med 115 fartyg, om 3,825 tons och 2,336 hästkrafter. Till utrikes ort afgingo s. å. 2,546 fartyg, om mer än 1 mill. tons. Jernvägarnas längd inom länet är 362 km., hvaraf statsbanan 359. Under byggnad är en 98,8 km. lång enskild jernväg mellan Hernösand och Sollefteå. -- Hemmantalet utgör 1,766,9 mantal, deraf 7,8 för städerna. Taxeringsvärdet år 1891 var för jordbruksfastigheter 75,332,917 kr. å
Källa: Project Runeberg ·
