Sida 355
Westerlund ...
landsbygden och 1,403,700 kr. i städerna samt för annan fastighet 19,455,990 kr. å den förra och 23,702,200 kr. i de senare, hvartill kommer värdet af statens och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden till 5,199,500 kr. och i städerna till 2,917,400 kr. Något fideikommiss finnes icke inom detta län.
Med Vesternorrlands län förstods ursprungligen det administrativa område, som omfattade Helsingland, Gestrikland och Herjedalen. Den 13 Mars 1654 lades dertill äfven »Hernösands län». Senare räknades under långa tider äfven Jämtland och Lappland till V. Men den 29 Juni 1762 delades det i 2 län: V., omfattande Medelpad, Ångermanland och Jämtland, och Gefleborgs län, omfattande det öfriga. Den 7 Maj 1810 afskildes Jämtland från V. och förenades med Herjedalen till ett särskildt län, Jämtlands. K. S.
Vesternorrlands regemente (n:r 29), intill 1886 benämndt Vesternorrlands beväringsbataljon och till 1893 Vesternorrlands bataljon, uppsattes 1853, men utgjordes ända till 1886 af endast officerare och underofficerare. Sistnämnda år fick bataljonen jämväl 60 volontärer (inberäknadt korpraler); 1887 ökades detta antal till 300, bataljonens s. k. stamtrupp, och 1892 till 500. Regementets verkliga styrka utgöres f. n., före den 1892 beslutade ombildningen, af 18 officerare, 22 underofficerare och spel med underofficers värdighet, 3 civilmilitärer och 308 man i nummer. Chefsstationen och den samlade delen af stamtruppen äro förlagda i Hernösand. Regementets mötesplats är Sånga mo, omkr. 17 km. från Sollefteå. C. O. N.
Vesterplana, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. Areal 685 har. 325 innev. (1891). Annex till Medelplana, Skara stift, Kinna kontrakt.
Vester-Rekarne härad, i Södermanlands län, ingår i Lifgedingets domsaga och Rekarne fögderi samt omfattar socknarna Fors, Torshälla landsförsamling, Gillberga, Lista, Tumbo, Råby-Rekarne, Öja, Vestermo. Areal 41,677 har. 12,590 innev. (1891).
Vester-Rekarne kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar de sex pastoraten Kung Karl och Torpa; Eskilstuna stad, Fors och Kloster; Gillberga och Lista; Torshälla stads- och landsförsamlingar; Tumbo och Råby-Rekarne; Öja och Vestermo. Areal 60,867 har. 30,728 innev. (1891).
Vesterrum, socken i Kalmar län, Södra Tjusts härad. Areal 14,837 har. 1,838 innev. (1891). Annex till Gladhammar, Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt.
Vester Silfberg. Se Silfberg 3.
Vesterstad, socken i Malmöhus län, Färs härad. Areal 3,154 har. 1,860 innev. (1891). V. bildar med Östraby ett alternerande regalt och konsistorielt pastorat, Lunds stift, Färs kontrakt.
1. Westerstrand, Sven Peter (Per), ämbetsman, vitterlekare, teaterdirektör, född d. 27 Febr. 1785 på Ukna komministerboställe i Norra Tjust, Kalmar län, blef student i Upsala 1803 och filos. magister 1809 samt registrator och aktuarie vid Generallandtmäterikontoret 1812. Han förordnades 1813 till revisor i generalkrigskommissariatet vid svenska armén i Tyskland, i hvilken egenskap han 1814 reviderade hannoveranska regeringens räkningar å försträckningar till svenska armén under fälttåget och genom sina vid dem gjorda anmärkningar gaf upphof till en för Sverige mycket gynsam liqvidationsplan, som antogs äfven för liqvider med andra makter. S. å. utnämndes W. till fältkamrer. Han befordrades 1817 till ingeniör i Landtmäterikontoret och 1818 till kamrer i Statskontoret, utarbetade ett formulär till rikshufvudbok, hvilket 1823 antogs af rikets ständer att för framtiden lända till efterföljd, samt utnämndes 1824 till statskommissarie, 1831 till vice president och 1832 till president i Statskontoret. I flere komitéer och inrättningar af ekonomisk natur arbetade W. såsom ledamot eller sekreterare. Han kallades 1818 till ledamot af Musikaliska akademien (hvars kamrerare han blef 1829) och 1833 till hedersledamot af Landtbruksakademien. 1832 förordnades W. till förste direktör vid K. M:ts hofkapell och spektakler och var styresman för denna konstanstalt till 1840, dock med tjenstledighet från Juli 1838. Under hans direktörstid uppsattes bl. a. operorna »Fra Diavolo», »Den stumma från Portici», »Robert af Normandie», »Euryanthe» och operetten »Alphyddan» samt bland talpjeser Schillers »Orleanska jungfrun» och »Kabal och kärlek», V. Hugos »Hernani» samt Grillparzers »Sappho» och »Stamfrun». W. adlades 1842 och erhöll 1851 afsked från sitt presidentämbete. Död under ett tillfälligt besök på Åkers krutbruk d. 23 Okt. 1857. -- I sina ämbetsvärf ådagalade W. stor förmåga och den mest berömvärda pligttrohet, men på samma gång fann han tid att skatta åt sällskapsglädjen och var i den stockholmska umgängesverlden ända till sitt frånfälle en omistlig person, allmänt uppburen till följd af sin sällsporda förmåga att både glädja och gagna på det mest älskvärda sätt. Också åtnjöt han en oförliknelig popularitet. I sällskapet Par Bricole var han länge stormästare och i sina yngre år en gerna hörd bellmanssångare. Han var sjelf kompositör till åtskilliga stycken i den af honom utgifna trio-samlingen »Sillsalaten» för mansröster. Bland Götiska förbundets ledamöter träffar man honom (under namnet Thormoder). W. öfverflyttade till svenska åtskilliga operatexter (»Euryanthe», »Zampa», »Hugenotterna»), och hans 1843 utg. »Metriska öfversättningar» innehålla tolkningar af Shaksperes »Julius Caesar», Corneilies »Cid» samt Göthes »Reineke Fuchs». Han utgaf jämväl ett mindre häfte Dikter (1853, innehållande de hexa-metriska idyllerna »Björnskallet» och »Kyrkoplikten» i J. H. Voss' stil jämte öfversättningar af tvänne bland Voss' mera kända idyller) och, såsom frukter af sitt intresse för helt andra områden, Handbok i arithmetiken eller sifferräkneläran (1850) samt Förslag till regeringsform för Sverige (1856, under signaturen Välment).
2. Westerstrand, Hertha Aurora, sångerska, den föregåendes dotter, född i Stockholm d. 16 Febr. 1821, död på Åkers krutbruk
Källa: Project Runeberg ·
