Sida 575
Winter ...
har denna växt förr varit odlad under namnet vinterkrasse. Det är en tämligen stor ört med gula korsformiga blommor (nat. fam. Cruciferae Adans.) och 6 fyrväldiga ståndare. O. T. S.
Vinterkörseln. Se Byggningshjelpen.
Vinterliggare kallas ett fartyg, som »ligger i vinterlag», d. v. s. är afrustadt och upplagdt för vintern. R. N.
Vinterlöfkoja. Se Mathiola.
Vintermånad. Se November.
Vinternatten (Gammalsv. vinternat), gammalt namn på natten till d. 14 Okt., då vintern ansågs taga sin början. Likaså kallade man natten till d. 14 April sommarnatten (sumarnat), emedan den ansågs inleda sommaren.
Vinter-rapunsel är ett olämpligt och föga begagnadt namn på den äkta rapunseln, Campanula rapunculus L. (se Campanulaceae). Namnet bör icke hänföras till »vårsallaten», Valerianella olitoria L., som också blifvit kallad »vår-rapunsel. O. T. S.
Vintersolståndet. Se Solstitier.
Vintersporer. Se Uredineae.
Winterstetten. Se Ulrich von Winterstetten.
Vintersömn. Se Ide, Sömn och Varmblodiga djur.
Winterthur, stad i schweiziska kantonen Zürich, vid Eulach, 442 m. öfver hafvet, 21 km. n. ö. om staden Zürich. 15,805 innev. (1888), nästan alla tysktalande reformerta. Det är en modern, välbyggd stad, en af de vackraste i Schweiz (monumentalt rådhus i grekisk stil af Semper), och på samma gång en af landets förnämsta fabriks- och handelsstäder, utgångspunkt för 8 jernvägslinier. De vigtigaste industrigrenarna äro bomulls- och sidenindustri, kemisk industri, metallgjuteri samt tillverkning af maskiner och skodon. Staden var förr mycket rik, men har på 1880-talet utarmats genom sina förbindelser i nationaljernvägen. -- I den vackra omgifningen ligga bl. a. slotten Kyburg och Mörsburg samt byn Ober-W., der den romerska orten Vitudurum låg. Staden W. anlades omkr. 1180 af grefvarna af Kyburg.
Vinterträdgård. Se Trädgård, sp. 854, och Växthus.
Vinterviken, sprängämnesfabrik i Brännkyrka socken, Stockholms län, vid Mälaren, något v. om Liljeholmen. Vid fabriken, som anlades af Immanuel Nobel och tillhör Nitroglycerinaktiebolaget (stadfäst 1864), tillverkades 1892 302,781 kg. dynamit, med ett värde af 393,615 kr., och 797,578 kg. svafvelsyra (värde 31,603 kr.). Antalet arbetare var s. å. 81.
Vinteråsa. Se Vintrosa.
Winther, Rasmus Villads Kristian Ferdinand, dansk skald, född d. 29 Juli 1796 i byn Fensmark vid Næstved, prestson, blef genom sin moders andra äktenskap halfbroder till den två år äldre P. M. Möller (se denne). W. blef student 1815 och teol. kandidat 1824. Han deltog ifrigt i studentlifvet, var 1820 en af Studenterforeningens stiftare och framträdde såsom skald först i dessa kretsar. År 1828 utkommo Digte, gamle og nye (8:de uppl. 1882), hvilka straxt väckte uppmärksamhet och bifall, i synnerhet genom sina berömda Træsnit, en samling landtliga genrebilder i romansform med kärleken såsom ämne. Dessa småstycken vunno en högst ovanlig spridning bland allmänheten och illustrerades längre fram med teckningar af danska konstnärer (3:dje uppl. 1871--77). Efter en vistelse i Italien 1830--31 utgaf W. 1835 Nogle digte, deribland romanscykeln Annette, och 1842 Digtninger, hvilka innehöllo de första lyriska sångerna Til en (med fortsättning i andra samlingar), skaldens egen kärlekssaga, utg. samlade 1893. De tvänne hufvuddragen i W:s lyrik äro hans oupphunna skildring af Danmarks natur, i synnerhet sommaren på Själland, och hans starka erotik, hvilken gifver uttryck åt kärlekens alla stadier och känslans alla grader. Hans äkta danska språk och lätta vers hafva gjort honom till ett mönster för alla senare lyriker. År 1855 utkom hans största dikt, Hjortens flugt (10:de uppl. 1887; dessutom tvänne »folkupplagor»), som innehåller så att säga alla de spridda elementen i hans diktning, framträdande i en hos en 60-årig skald förvånansvärd skönhet och värme. W:s Samlede digtnlnger utkommo 1860--62 i 9 bd (af hvilka tvänne innehålla noveller på prosa), och till dem kommo 1865--72 ytterligare 2 bd. W. hade aldrig någon offentlig anställning, om man ej såsom sådan vill räkna, att han 1841 någon tid var lärare i danska för Fredrik VII:s andra gemål, prinsessan Mariane (emellertid förskaffade detta honom professors titel, och 1851 erhöll han af statskassan ett »digtergage»). Sedan 1848 var han gift med sin ungdomskärlek, Julie Lytthans, som skilt sig från sin förste make, och hvars syster var gift med D. G. Monrad. W. lefde under sina sista år i Paris och dog d. 30 Dec. 1876. Hans lik fördes på offentlig bekostnad till Danmark. »En samling breve til og fra Kristian Winther» utkom 1880. E. Ebg.
Winther, Geert Henrik, dansk politiker, född nära Horsens d. 20 Nov. J 813, prestson, blef student 1833, teol. kandidat 1840 och magister 1846. Vald till ledamot af den grundlagstiftande riksförsamlingen 1848, qvarstod han såsom folketingsman för en och samma krets 1849--84 samt var dessutom 1856--63 medlem af riksrådet genom folketingets val. W. stod i politiken mycket nära Tscherning, men uträttade mindre under sjelfva förhandlingarna än genom politiska manövrer och hemliga aftal. Efter 1858 hade han vanligen plats i finansutskottet. När Tscherning lemnat riksdagen 1866, blef W. ledare för hans parti, men kom efter hand att stå tämligen ensam, då flertalet slöt sig till förenade venstern. År 1851 stiftade han för mindre landtbrukare i Nörrejylland en brandförsäkringsinrättning för lösören, 1855 en annan för fast egendom och 1856 en kreatursförsäkringsförening. 1850--84 utgaf han »Nörrejydsk tidende» och grundlade 1862 tillsammans med Tscherning och L. Björnbak »Jydsk folkeforening». E. Ebg.
Winthrop [oi'nthråp], Theodore, nordamerikansk författare, f. i Newhaven 1828, dref studier vid universitetet derstädes, var derefter några år anställd i Panama hos
Källa: Project Runeberg ·
