Sida 127
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
det uppställda problemet. Resultaten af detta arbete föreligga i ytterst noggranna och mycket värdefulla bidrag till Helgeandsholmens och omgifvande vattens historia. Men åt den praktiska sidan af saken, hofstallets flyttning till annan plats, synes kommittén icke hafva egnat samma uppmärksamhet, och om planer för Helgeandsholmens ordnande såsom öppen plats har från kommitténs verksamhet icke till allmänhetens öron trängt annat än en uppgift, att en i trädgårdsyrket förfaren person till kommittén aflämnat ett förslag till sådant ordnande. Nu antydda förhållande torde ock hafva varit anledningen därtill, att
kommittén upplöstes genom kungl, brefvet den 19 maj 1865; ty såsom skäl för denna åtgärd angafs, att den mera omfattande frågan om Helgeandsholmens fullständiga ordnande var i väsentlig mån beroende af stall-och vagnsbyggnadernas flyttning till annan plats, hvadan, innan frågan härom blifvit afgjord, den för förstnämnda ärende nedsatta kommittén tillsvidare var hindrad att fullborda det åt densamma lämnade uppdrag.
Stallfrågan trädde således i förgrunden. De försök, som under den närmaste tiden därefter gjordes, ledde emellertid icke till erhållande af en ny stalltomt, enär de i sådant afseende framställda förslag att förlägga
hofstallet vare sig till nordvästra delen af Humlegården eller till nuvarande Norra Bla-sieholmshamnen tätt intill Nationalmuseum öf-vergåfvos, det senare på grund af stadsfullmäktiges vägran att upplåta platsen för ändamålet.
Hittills hade frågan om Helgeandsholmens ordnande afhandlats uteslutande mellan kronan och staden. Därunder förutsattes tydligen, att med kommunens tillhjälp ett nytt hofstall skulle anskaffas, och att därefter konungens enskilda tomter samt den kronans tomtmark, som blef ledig genom flyttningen, skulle, sistnämnda mark med riksdagens be-
gifvande, öfverlämnas till staden för att jämte mellan- och vidliggande gator begagnas för anläggande oaf en planterad plats väster om Norrbro. A ömse sidor utgick man uppenbarligen från den gamla goda uppfattningen, att företag sådana som det ifrågavarande icke borde vara alldeles främmande for statsmaktens omsorger, och att det därför icke kunde blifva tal om, att någon ersättning för begagnande af kronans mark skulle lämnas af den, som var villig att nedlägga dryga kostnader på dess prydande i det allmännas intresse. Det visade sig dock snart, att en helt annan stämning var rådande hos dem, som makten hade.
Gref Pchrs hus.
Källa: Project Runeberg ·