Sida 205
LITTERATUR.
Skildringar frÄn jaktstig och turistled.
Men her, hvor en hĂžrer Furuen suse, âąâ for en Stillhed og Sang! â her er jeg tillhuse.
(Henr. Ibsen, Peer Gynt).
Romantiken bor i Skovene, Nutids-mennesket i Byen.
(Arne Garborg, TrĂŠtte MĂŠnd).
MÀmsides med den pÄgÄende brÄda utveck-,J lingen pÄ olika fÀlt af kultur, industri och vetenskap drager genom samtiden, ej minst i vÄr skandinaviska nord, ett stadigt vÀxande intresse för allehanda idrotter och former af turistsport. Detta intresse, som med nuvarande syftemÄl, utbredning och omfattning föddes för ej sÄ lÀnge sedan, torde hafva sin upprinnelse i en kÀnsla af absolut behof af en andlig och kroppslig renÀssans, af en nödvÀndig motvikt till den nervösa öfveranstrÀngningen och den fysiska svagheten.
Att vÄr ungdom visat sig vÀrdera det kÀcka kringströfvandet högre Àn feriernas makliga hvila, umbÀrandena ute i marken högre Àn njutningen vid gÀstabudsbordet, mÄste anses sÄsom sÀrdeles lyckliga drag, hvilka utgöra borgen för danandet af ett i alla hÀnseenden lifskraftigt slÀkte med stÄl bÄde i arm och barm. SamhÀllskroppen fÄr sig nÀmligen pÄ detta sÀtt oupphörligen till-fördt nytt, friskt pulserande blod.
Pröfva vi nu halten af och syftemÄlet med de litterÀra alster, som Àro utslag af denna i sina verkningar mÀktiga hÄg för hÀrdande kroppsöfningar och ströftÄg, finna vi genast vid ett flyktigt blÀddrande, att de Àro uppburna af ett kÀckt gemyt och prÀglade af ursprunglighet, att de röja öppen blick för ali skönhet i den natur, som de ofta i högstÀmda ord förhÀrliga, samt att de med hÀnförelse tala för den tjusning, stÀmning eller
ocksĂ„ den praktiska nytta, som strapatserna i skog och mark bjuda pĂ„. Sedan konstnĂ€rer samt skildrare af natur och folklif nu vĂ€l hunnit visa, hvilka hĂ€rliga och intressanta bygder, som ligga utanför stĂ€dernas hank och stör, hafva vĂ„ra ungdomar kĂ€ckt lystrat till maningen att gifva sig af ut pĂ„ stigar och leder. â Vi vilja nu öfvergĂ„ till ett skĂ€rskĂ„dande af de olika bokliga produkter i Skandinavien, som pĂ„ sista tid flutit ur naturstudiets och naturintressets rika kĂ€llĂ„der.
FĂ€sta vi oss först vid jakten, minnas vi att Sverige till följd af sin storslagna natur och sitt, sĂ€rskildt fordom, myckna vilda tid efter annan pĂ„ detta omrĂ„de fostrat utmĂ€rkta idrottsmĂ€n och bland dessa sĂ„dana som: Schönberg, von Greiff, Falk m. fi. Den förstnĂ€mnda af dessa orsaker torde ock hafva vĂ„llat framtrĂ€dandet i vĂ„r kulturhistoria af en del frĂ€jdade vetenskapsmĂ€n, artister och författare, som frĂ€mst ute i markerna godt-gjort sig och bearbetat det stoff, hvilket naturen sjĂ€lf omedelbart tillhandahĂ„llit *. I början af dettar Ă„rhundrade utgafs under nĂ„gra Ă„r, 1832âaf prosten C. U. Ekström en Tidskrift för jĂ€gare och naturforskare, hvilken i den bibliofila vĂ€rlden numera ytterst sĂ€llsynta publikation genast gjorde sig till tolk för de idrottsliga strĂ€fvandena och kring sig samlade en krets af oförtrutne medarbetare. Med detta företag, som likvĂ€l pĂ„ grund af ekonomiska svĂ„righeter snart mĂ„ste upphöra, bröt en frisk flĂ€kt in i jĂ€garnes led, ty nu blef det genom detta organ uppenbart, hvart man ytterst syftade: till en grundlig naturkĂ€nnedom
* I oktoberhÀftet af Ur dagens krönika, Ärg. i8cio, har förf. till denna litterÀra öfversikt under titel NaturvetenskapsmÀn och skönlitterate, Parallelstadier, meddelat nÄgra faktiska uppgifter om den nödvÀndiga vÀxelverkan, som förefinnes mellan naturvetenskapen och vissa idkare af skön konst (jÀmvÀl författare!) NÀmnda uppsats kommer framdeles att jÀmte Ätföljande citatsamling i utvidgad form publiceras under titel FrÄn skog och mark. Ett litterÀrt album for naturvÀnner.
