Sida 511
helmholtz.
465
för vokalljuden, hvars grundtanke Àr den, att hvarje vokal Àr kÀnnetecknad genom vissa bestÀmda, för honom konstanta öfvertoner.
Vid sidan af denna omfattande fysiologiska forskning Àgnade sig Helmholtz dessutom Ät rent fysikaliska uppgifter, och Àfven hans fysiologiska undersökningar Àro i grund och botten fysikaliska. Och sÄlunda hade hans ungdomsdröm att blifva fysiker samtidigt med att vara medicinare pÄ det mest glÀnsande sÀtt blifvit uppfylld. Slutligen blef han satt i tillfÀlle att helt Àgna sig Ät fysiken, dÄ han 1871 kallades att intaga professuren i fysik vid universitetet i Berlin, som man dÄ ville göra till Tysklands förnÀmsta, och vid hvilket man sökte att fÀsta rikets mest dugande mÀn. Ar 1887 inrÀttades i Charlottenburg vid Berlin en storartad physikalich-technische Reichsanstalt. Till dess chef utsÄgs Helmholtz, som dock fortfarande kvarstod sÄsom professor vid universitetet.
FrÄn tiden för sin förflyttning till Berlin Àgnar Helmholtz sitt arbete nÀstan uteslutande Ät den rena fysikens svÄraste uppgifter och kommer endast undantagsvis in pÄ nÄgon fysiologisk frÄga.
Fysiken och fysiologien Àro emellertid icke de enda vetenskaper, till hvilka
Helmholtz strÀckte sin djupt gÄende forskning. Hans arbeten inom sinnesfysiologiens omrÄde förde honom med nödvÀndighet in pÄ psykologien och dÀrifrÄn var steget lÀtt taget till kunskapsteoretiska undersökningar, hvilkas resultat han meddelat hufvudsakligen i ett antal föredrag, bland hvilka sÀrskildt det Ueber die Thatsachen in der Wahrnehmung (1877) Àr beaktansvÀrdt.
Slutligen har Helmholtz i sina populÀra föredrag, hvilka samlade utkommit i trenne upplagor, den sista under titeln VortrÀge und Reden (2 band, 1884), för en större allmÀnhet belyst mÄnga af vetenskapens viktigaste frÄgor. Dessa föredrag Àro visserligen icke i den mening populÀra, att de, sÄsom Ätskilliga andra sÄdana, skulle lÀmpa sig att pÄ ett behagligt sÀtt fördrifva en ledig stund, och detta Àr tydligen icke heller författarens afsikt. TvÀrtom pÄkalla de ett uppmÀrksamt studium, men Àgnar man dem ett sÄdant, sÄ skall man finna en rik belöning icke allenast uti de vidgade kunskaper, man vinner, utan Àfven, och icke minst, uti den njutning den klassiskt enkla, flÀrdfria och klara stilen i och för sig skÀnker.
Den 8 september d. Ä. slöt Helmholtz sitt Àrorika lif.
Filosofiska aforismen af en lekman.
~Y"VÄ ej det minsta grand kan förgÄs utan endast ingÄ i nya kombinationer, sÄ kan ingenting förgÄs, allraminst en personlighet.
Materien Àr ett spel af i punkter verkande krafter. Allt Àr i rörelse, allt
Ord och bild, 3:dje Ärg.
förÀndras; det Àr blott hastigheten i öfvergÄngen, som Àr olika.
VÀrlden Àr för oss sÄdan som hon synes, sÄdan som hon, till följd af vÄra sinnesorgans beskaffenhet, af oss mÄste uppfattas, följaktligen till en viss grad
3°