Sida 638
584
allen vannérus.
v
vi med al vor Higen, alle vore Planer og alle vore Idealer staa som et enkelt Led i den store uoverskuelige RÊkke af Aar-sager og Virkninger». Men hvad, som torde vara betÀnkligare Àn denna kosmism, Àr, att han icke i samband med den samma skjuter fram tanken om »den moraliska vÀrldsordningens» slutliga evighetsseger sÄsom en försoningstanke för sin anti-teologi. I stÀllet hÀfdar Höffding: »vi kende ikke Verdensdramaets Afslutning, vi vide ikke en Gang om det har nogen Afslutning». HÀrtill och i konsekvens med antydda im-manenta betraktelsesÀtt af tillvaron kommer Höffdings determinism och hans kraf pÄ en rent human grundlÀggning och upp-
fattning af mĂ€nniskans sedliga lif. Ăfven detta Ă€r naturligtvis icke i enlighet med ortodoxiens fordringar. Emellertid kan Höffding smickra sig med att hafva gjort en varaktig insats i nordiskt andligt lif, och nĂ€r den store svenske man, som vi vĂ€nta, kommer en dag, den st7~idens man, hvilken skall tĂ€nda likgiltiga sinnen i brand och vĂ€cka den eld utefter hela lĂ„nga linien, hvaraf de öfvervunna stĂ„ndpunkternas skensanningar skola förtĂ€ras, mĂ„tte han dĂ„ Ă€ga mĂ„nga egenskaper af samma halt, som deras, hvilka gjort Harald Höffdings namn sĂ„ vĂ€rderadt hos oss.
Allen Vannérus.
]3lanka vapen.
Blanka vapen skall du bÀra, nÀr du kastar dig i striden om de frÄgor, som i tidén ligga hvarje hjÀrta nÀra!
Till hvad mÄl din fejd Àn syfte, om du vill det gamla stödja eller nya vÀgar rödja, svÀrd, men aldrig dolk du lyfte!
HjÀlp af svek och list ej bida, hotar dig Àn undergÄngen! BÀttre sveklös vara fÄngen, oförrÀtter Àdelt lida,
bÀttre likt Epaminondas segern lofva med din tunga, om du ock med sÄrad lunga under dödens smÀrtor vÄndas.
VrÀnga sveket, fÄngenskapen, döden sjÀlf ej den förfÀra, som gÄr fram med okrÀnkt Àra, flÀckfri sköld och blanka vapen.
E. N. Söderberg.
