Sida 255

(

KONST.

Kanalparti i BrĂŒgge.

En madonnatafla frÄn Flandern.

ar ni, min lĂ€sare, varit i BrĂŒgge, den minnesrika och fridfulla lilla staden i det gamla Flandern, staden med de tysta gatorna och kanalerna, de mĂ„nga gammaldags prydliga boningshusen, kyrkorna, kapellen, vĂ€lgörenhets-stiftelserna och civila palatsen, den stad dĂ€r man lĂ€ttare Ă€n annorstĂ€des kan drömma sig tillbaka till medeltiden, Hans Memlings stad, dĂ€r hans blida ande Ă€nnu i dag tyckes hĂ€rska?

Midt inne i stadens hjĂ€rtpunkt ligger den lilla oĂ€ndligt vackra »Place du bourg», och hĂ€r tronar mĂ„larens bildstod midt emellan en lummig trĂ€dplantering pĂ„ ena sidan och pĂ„ den andra »Hotel de ville», »Cha-pelle de Saint-Sang», »Maison de l'an-cien greffe» ni. fl. smĂ„ praktstycken af arkitektonisk dekoration, i hvilka merendels en rik sen-gotisk stil förmĂ€ler sig med en begynnande renĂ€ssans. Och ej lĂ„ngt dĂ€rifrĂ„n — ni behöfver blott följa ett par kanalgator fram och gĂ„ förbi Notre-damekyrkan —- ligger Johannes-hospitalet med dess enastĂ„ende skatt af taflor af Memlings hand, taflor som han mĂ„lade för den stad, dĂ€r han sjĂ€lf, frĂ„n om-

kring 1478, var medborgare och en vĂ€lbestĂ€lld husĂ€gare, — till större delen helt smĂ„, nĂ€stan miniatyrlika nfĂ„lningar, i hvilka han skildrat bibelns scener och de kyrkliga legenderna med en fromhet i uppfattningen och pĂ„ samma gĂ„ng med en skönhetskĂ€nsla, som ingen medeltida mĂ„lare pĂ„ denna sidan Alperna öfvertrĂ€ffat.

DĂ„ man nu trĂ€ffar pĂ„ en sĂ„dan tafla som den lilla »Maria med barnet», hvilken Nationalmuseum nyligen förvĂ€rfvat och som i afbildning Ă„tföljer detta hĂ€fte, Ă€r det just dessa minnen, som dyka upp i ens hĂ„gkomst. Det Ă€r, som hörde man en dĂ€mpad klang af kyrkklockorna i Memlings BrĂŒgge.

En dĂ€mpad och tillika nĂ„got förĂ€ndrad. Ty för det första Ă€r vĂ„r tafla ingalunda mĂ„lad af Memling sjĂ€lf eller ens af nĂ„gon med honom jĂ€mnbördig artist — dĂ€rtill Ă€r den i vissa delar för svag ■—- om den ocksĂ„ direkt hĂ€nvisar pĂ„ Memlingska förebilder, just i det nĂ€mnda Johannes-hospi-talet. För det andra Ă€r den mĂ„lad nĂ„got senare Ă€n i Memlings dagar (han dog 1495 eller kort förut), nĂ€mligen pĂ„ den tid i begynnelsen af 1500-talet, dĂ„ vissa frĂ€mmande form-element, frĂ„n den italien-

Skannad sida 255