Sida 77
FĂRTROENDEN.
63
DÀr den lilla runda hakans mjuka form jag tankspridd sÄg, smög en syn i oskuldsfÀgring bÀfvande intill min hÄg.
och min tanke, svartsjuk redan skapade en lycklig dröm om ett hem med barnajoller och en hustru blyg och öm.
NÀsta morgon bilden fördes lika lifligt till mig Àn, följdt af hoppet, att min kÀrlek kunde tÀnda sig igen.
Vackra villa! Jag mig kÀnde lik en svag konvalescent, som bland kuddar feberaktig blicken emot fönstret vÀndt,
och som ser april dÀrute le frÄn himmel ren och blÄ
med ett vÄrligt solskenslöfte, att ej allt Àr slut ÀndÄ.
Elden falnar i kaminen, men en trÀdgÄrd i smaragd nakna kvistar klÀr i knoppar, vittnande om lif och bragd.
EÀtta skyars snabbhet vÀcker vandringslust till fjÀrran trakt, dÀr i fröjd en kÀlla sorlar, skog i allvar hÄller vakt.
och han svÀrmar, kinden gulnad, mot den tÀrda handen stödd, sorglöst glömmande sitt onda och den kraft, som Àr förödd.
Ibland minnens vimmel ser han endast ljusa vÀnskapsband, i en framtid svalors glada fÀrd pÄ nytt till hemmets strand.
Sigrid E/mb/ad.
Hvad Àr Sampo?
Med anledning af Axei. GallĂNS tafla »Sampo smidess.
Af Juhani Aho.
rĂ„gan om hvad Sampo egentligen Ă€r har varit uppe allt ifrĂ„n den tid, dĂ„ detta hemlighetsfulla namn först blef kĂ€ndt genom Kalevala. FĂ„fĂ€ngt hafva vetenskapsmĂ€nnen försökt att gifva ett sĂ€kert, fullt upplysande svar pĂ„ denna frĂ„ga. Ăn hafva de sagt, att Sampo varit ett musikinstrument, Ă€n en gudabild eller ett tempel, Ă€n Ă„ter att dĂ€rmed för-stĂ„tts en trolltrumma eller nĂ„gon annan talisman. DĂ„ en forskare trott sig hafva fĂ„tt den nedtagen frĂ„n sĂ€gnernas vĂ€rld och utstrĂ€ckt sin hand för att fatta i den sĂ„som i nĂ„got konkret föremĂ„l, har den i samma ögonblick glidit undan och försvunnit ur hans synkrets, eller ocksĂ„ up-
penbarat sig pÄ annat hÄll inför en annan forskare och i en alldeles annan form.
Och underligt Àr det icke heller. Ty hvad som Àn mÄ hafva gifvit upphof Ät detta fantasifoster, som kallas Sampo, ett fantasifoster har den förblifvit och sÄsom sÄdant mÄste den uppfattas. SÄsom sÄdant uppfattas Sampo ocksÄ synbarligen af Kalevalas skald. Han framstÀller den som en trollkvarn, en mjölkvarn, en saltkvarn, en myntkvarn, gjord af
spetsen af en svanefjÀder, af en mjölktÄr frÄn en gallko, af ett enda litet kornfrö, af en sommar tackas ullstrÄ.
Men en sÄdan kvarn kan likvÀl icke
