Sida 335
MERA OM KRISTUSBILDEN.
29 7
Ravenna-mosaiken pĂ„minner dock föga om de första tidernas herdegosse. Den har nĂ„got storslaget, som erinrar om de grekiska gudabilderna och liksom dessa nĂ„got idealt opersonligt, som icke vĂ€cker tanken pĂ„ nĂ„gon, som vandrat pĂ„ denna jord. Ănnu omkring 550 framstĂ€lles den gode herden pĂ„ samma gĂ„ng som portrĂ€tt-typen i tvĂ„ andra kyrkomosaiker i Ravenna. Dessa Ă€ro kanske de senaste symboliska Kristusbilderna i Italien.
Vi Àro nu vid slutet af vÄrt Àmne. Jag hoppas att lÀsaren af hvad hÀr skrifvits mÄ draga den slutsats, att om vi icke vÄga sÀga, att vi veta, sÄ Àga vi dock goda skÀl att tro. Till dem som beklaga att vi ej kunna gÄ lÀngre, skulle jag vilja upprepa, hvad en af mina prÀsterliga vÀnner svarade mig, dÄ jag förargades öfver att Eusebius varit sÄ ogin mot kejsarinnan Constantia: »Herren har sÄ velat.»
Krigsknektarne vid korset med Kristi monogram. Relief Ä en sarkofag frÄn 5:te seklet; i Lateranska museet. Teckning af Alexandra Bildt.
Qtt Rors.
Efter Petöfi.
Ett kors Àr lönen hvart ditt öga ser, den lön, som vÀrlden för din strÀfvan ger.
Ett furste skÀnker nÄderik och huld Ät trogen tjÀnare ett kors af guld.
Men han, för hvilken sekel böja knÀ, beskÀrdes blott ett simpelt kors af trÀ.
Edv. Fredin.
