Sida 536
Vår första dagliga tidning. Af Otto Sylwan
5 00
otto sylvan.
1766 växte den svenska dagslitteraturen ut och antog betydliga proportioner. Massor af broschyrer i dagens stridsämnen lämnade tryckpressen, och talrika tidskrifter
— de flesta visserligen mycket kortlifvade
— sågo dagen. Under sådana förhållanden fann Momma det lämpligt att utvidga det gamla Weckobladet med ett bihang, som under titeln »Allehanda» utdelades på obestämda tider, första gången den 20 oktober 1767. Allehanda bestod af en helt liten lapp, tryckt med grofva stilar och med ett mycket magert innehåll, som till arten ej skilde sig från hufvudbladets. Emellertid vann företaget bifall; redan efter en månad blef det ett Dagligt Allehanda, och den 23 november
1767 är vår första dagliga tidnings födelsedag. * Småningom ökas formatet till större kvart, stilen blir finare, och under 1770 händer det allt oftare, att tidningen får fyra sidor i stället för de ursprungliga två; med 1771 blir detta regel, och så är den typ färdig, som tidningen länge bibehöll, och som vi återfinna i facsimilet. Weckobladet såg således sin dotter växa sig öfver hufvudet, och den senare intog nästan från början en själfständig ställning till det förra. Snart skildes de helt och hållet. Momma hade redan 1768 till sin son öfverlämnat sitt ena tryckeri — han hade ärft ett — och med det Dagligt Allehanda, medan må-gen Fougt 1771 öfvertog det andra tryckeriet och Weckobladet. Den yngre Momma kom emellertid på obestånd och måste 1771 rymma för förskingring, hvarefter tidningen öfvertogs af assessor Pfeiffer, som sedermera utgaf den till sin död 1802.
Allehanda fyllde otvifvelaktigt »ett länge kändt behof», och dess snabba ut-
* Under 1768 utgafs dock iritet nummer om lördagen, som var Weckobladets utgifningsdag. Prenumerationspriset, från början 18 dlr kpmt, höjdes under 1771 till 30. — Den första dagliga tidningen i Europa utkom 1702 i England.
veckling berodde, vill det synas, mera på gynsamma yttre omständigheter, som drefvo företaget framåt, än på ett planmässigt och energiskt arbete af utgifvaren. Momma tyckes väl hafva dragit försorg om bladets flitiga spridning bland allmänheten; han legde, klagar Gjörwell, en hop pack, som ströko omkring på gatorna och sålde hans tidning. Därjämte lät han den då och då åtföljas af stycken ur en berättelse, som en vid den tiden hängd, vida bekant stortjuf vid namn Guntlack föregafs hafva i fängelset uppsatt om sitt lefverne. Om spridningen af dylik litteratur trots de inflätade sedo-lärande betraktelserna ej just var så prisvärd, så var den desto mer ekonomiskt fördelaktig, och då denna berättelse tog slut, fortsatte Momma att på samma sätt såsom bihang utdela en skildring af Gunt-lacks uppdiktade kärleksäfventyr, hvilka' voro af skäligen skabrös natur.
Redigerandet af själfva tidningen vål- . lade däremot hvarken Momma eller hans efterträdare Pfeiffer synnerligen mycket bestyr. Först »efter gjorda påminnelser» började den förre att tvenne gånger i veckan införa nyheter från utlandet; de togos vanligen ur Hamburger-tidningarna, som vid denna tid åtnjöto stort anseende, och voro, fastän de ej alltid inskränkte sig till politik, skäligen kortfattade. Wil-kes-oroligheterna i England och Struensees fall voro de tilldragelser, som väckte mest intresse. Af inhemska notiser finna vi under de första åren knappt annat än några torra data och namnlistor från riksdagen i Norrköping 1769. Rätt fullständiga underrättelser meddelas om den följande 1771. Gustaf III:s kröning beskrefs först fjorton dagar efteråt för landsortsbornas skull, men artikelförfattaren har koncentrerat sitt hufvudsakliga intresse på — kröningsoxen. På morgonen af själfva revolutionsdagen, den 19 augusti, meddelade Allehanda Rudbecks berättelse
Källa: Project Runeberg ·