Sida 721
Wrede ...
medlem af flere komitéer, bl. a. för utarbetande af förslag till förändrade bestämningar om häradsrätterna och för uppgörande af projekt till ny allmän skogslag för Finland samt till förändrade stadganden om egostyckning och jordafsöndring. Han representerade sin ätt vid landtdagarna 1867, 1872, 1877–78 och 1882 och var vid förstnämnda landtdag ordförande i kyrkolagutskottet, vid de två följande ordförande i lagutskottet samt 1882 medlem af lagutskottet och värnpligtsutskottet samt ordförande för ridderskapet och adelns elektorer. Genom kunskaper och framstående karaktersegenskaper var han en af ståndets inflytelserikaste medlemmar, hvars ord i synnerhet i juridiska frågor gjorde sig gällande. Han var en af undertecknarna af det liberala partiets program (1880) W. afled d. 27 Okt. 1883 å sin egendom Wredeby, i Anjala socken. M. G. S.
10. Wrede, Rabbe Axel, friherre, finsk universitetslärare, den föregåendes son, född å Wredeby, Anjala socken, d. 16 Juli 1851, blef student 1869, filos. kand. 1875, juris utriusque kand. 1879, vice häradshöfding efter fullgörandet af särskilda domareuppdrag 1880, juris doktor 1883 samt utnämndes 1885 till professor i civillagfarenhet och romersk rätt. Sedan 1893 är han ordförande i komitén för revision af lagstiftningen rörande rättegångsväsendet. W. redigerade under studietiden allmogeskrifter i samlingarna »Små berättelser ur Finlands historia» och »Pennibibliotek utg. af Nylänning». Bland hans juridiska skrifter må nämnas Om kvittning enligt finsk rätt (1883), Processinvändningarna enligt finsk allmän civilprocessrätt (1885), Grunddragen af bevisningsrätten enligt gällande lag (1:sta h. 1893) samt uppsatser i »Tidskr. utg. af Jur. för. i Finland», i hvars redaktion han deltog en följd af år, »Finsk tidskrift» och »Nordisk revy». W. har varit medlem af ridderskapet och adeln vid de finska landtdagarna sedan 1877. Hans juridiska insigter gjorde sig gällande i lagutskottet, och hans manliga och frisinnade yttranden i ståndet samlade med hvarje landtdag kring honom allt flere af dess medlemmar. Han tillhör det svenska partiet. M. G. S.
Wrede, Karl Philipp, furst von, bajersk fältmarskalk, född 1767 i Heidelberg, tillhörde en från Westfalen bördig slägt, som 1790 blef adlad och 1791 erhöll bajersk-friherrlig värdighet. Baron W. blef 1792 oberamtsassessor i Heidelberg, men vardt vid utbrottet af kriget med Frankrike pfalzisk kommissarie vid de österrikiska trupperna och förvärfvade sig i denna egenskap (1793–98) en sådan kännedom i krigsväsendet, att han 1799 af bajerske kurfursten fick i uppdrag att bilda en frikår. Med denna utvecklade han en sådan skicklighet, att allt flere trupper tilldelades honom och att han efter fredsslutet blef medlem af en kommission för bajerska arméns ombildning. Vid dennas genomförande 1803 ställdes W. i spetsen för en sammansatt brigad och öfvertog i början af Nov. 1805 befälet öfver den bajerska kår, hvilken då understödde fransmännen, och med hvilken han höll ärkehertig Ferdinand fjärran från slaget vid Austerlitz, 1807 stod W. i Polen och Ostpreussen, förde 1809 2:dra bajerska divisionen och hade en god andel i fransmännens seger vid Wagram samt bidrog kraftigt till Tyrolens underkufvande. Efter freden (1809) utnämndes W. till fransk grefve. Under kriget mot Ryssland 1812 öfvertog han efter Deroy befälet öfver bajerska kåren. På hösten 1813 stod han vid Inn mot österrikarna, men gjorde genom fördraget i Ried (Okt. s. å.) gemensam sak med desse och förde sina trupper till Main, der han dock vid Hanau (se d. o.) icke lyckades afskära Napoleon återtåget, utan blef slagen (d. 30–31 Okt.) och svårt sårad. Under 1814 års fälttåg i Frankrike tillhörde han Schwartzenbergs armé, slog Marmont vid Rozny och grep betydelsefullt in i slagen vid Bar-sur-Aube och Arcis-sur-Aubc. Efter hemkomsten fick han befälet öfver de bajerska trupperna, hvilka han efter att hafva som diplomat deltagit i Wienkongressen 1815 åter förde till Frankrike. W., som i Mars 1814 blifvit bajersk fältmarskalk och i Juni s. å. upphöjts i furstligt stånd, erhöll 1815 Ellingen (i Nordgau) som ärftligt furstendöme och manslän under bajersk öfverhöghet, hufvudsakligen som belöning för det af honom och Metternich i Paris d. 3 Juni 1814 afslutade, för Bajern gynsamma österrikisk-bajerska bytesfördraget. 1822 ställdes W. såsom generalissimus i spetsen för bajerska hären. Död 1838. Hans staty (modellerad af Schwanthaler) finnes i Münchens »Feldherrenhalle»; en annan minnesvård lät konung Ludvig I resa i Heidelberg. C. O. N.
Wredes gevär, ett svenskt mynningsladdningsgevär med 12,17 mm. kaliber, konstrueradt af dåv. generalmajoren frih. F. Wrede och faststäldt för svenska armén 1860. Detta gevär var då det, som näst det schweiziska (10,5. mm.) hade den minsta kalibern. Det hade en utgångshastighet af 480 m. och en relativ laddning af 27 proc. samt var i ballistiskt afseende vid denna tid det bästa i Europa. Geväret ändrades sedan till 1860–67 samt 1860–64–68 års gevär. H. W. W.
Wredow [vrēdå], August, tysk bildhuggare, f. 1805 (04?), d. 1891 såsom professor vid Berlins konstakademi, var lärjunge af Rauch, i hvars atelier han arbetade 1822–27. Sistn. år begaf han sig till Rom, der han grundlade sitt rykte med gruppen Ganymedes, som får se Jupiters örn (utförd i marmor för slottet Charlottenhof vid Potsdam). Några år derefter utförde han Paris med bågen, som väckte ännu mera erkännande, samt en ungdomlig Mercurius. Sedermera äro att märka Nike, som för den fallne hjelten till Olympen, i komposition mindre lyckad, men tekniskt fulländad, vidare några apostlafigurer för Katarinakyrkans i Brandenburg kor, utkast till ett monument i Köln öfver Fredrik Vilhelm III, en bildstod af arkitekten och bildhuggaren Schlüter m. m.
Wreech [vrēch], Curt Friedrich von, tysk militär i svensk tjenst, uppfostrare, tillhörde en gammal pommersk adlig ätt och var son af preussiske generallöjtnanten Joachim Friedrich von W. (f. 1650, d. 1724) samt broder till
Källa: Project Runeberg ·
