Sida 129
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
gäldskontoret och riksbanken och två byggnader, den ena för riksdagen och den andra för banken. Två förslag inkommo, men intetdera kunde läggas till grund för byggnadsföretaget. Likaså gjordes den ifrågasatta framställningen till stadsfullmäktige, med antydan att det borde ankomma på staden att borttaga det utskjutande nordvästra hörnet å holmen, fylla ut till de nya strandlinierna, förse dessa med stenkajer, ordna gatorna och bekläda dem med tjänligt beläggningsämne samt anlägga en bro öfver hvardera strömgrenen i Drottninggatans förlängning, åtminstone för gående; hvarjämte fråga framställdes, huruvida staden ville bidraga till basarens undanrödjande. Svaret, afgifvet den 2 februari 1874, blef, att staden icke ville undandraga sig att, i hvad på staden ankom, medverka därtill, att Helgeandsholmen blefve på ett med hänsyn till holmens läge ändamålsenligt och prydligt sätt ordnad; men att i frågans dåvarande skick, innan det kommit till stadsfullmäktiges kunskap, på hvilket sätt holmen skulle ordnas, i hvilken mån den komme att upptagas af byggnader för statens räkning, dessa byggnaders läge m. m., staden icke kunde göra några andra närmare utfästelser än att ikläda sig förbindelse dels att i sammanhang med holmens ordnande, och sedan byggnaderna vid dess nordvästra, i strömmen utskjutande hörn blifvit genom statens försorg borttagna, låta afskära detta hörn så, att stranden blef vinkelrät mot Norrbro, samt i den nya linien uppföra en stenkaj, dels att, därest holmen på ett tillfredsställande sätt ordnades med öppna, för allmänheten tillgängliga platser, bekosta dessas beläggning med tjänligt ämne och deras lyshållning. Slutligen hade i följd af 1872 års riksdagsbeslut en framställning gjorts hos stadsfullmäktige därom, att, för beredande af tillfälle att förlägga hofstallet till Artilleriplanen och nedanför liggande mark, staden skulle till kronan afstå sin rätt till tomterna söder om Kaptensgatans
förlängning förbi Artilleriplanen. Med anledning häraf förklarade stadsfullmäktige den 4 oktober 1873, att> om icke annan lämpligare plats kunde beredas för hofstallet, staden var villig att för ändamålet af den nedanför Artilleriplanen belägna, staden tillhöriga mark till kronan mot skälig ersättning afstå ett uppgifvet område med villkor bland annat om utvidgning af de längs den blifvande stalltomten på de öfriga tre sidorna liggande gatu-delar. Det utrymme, som på grund af detta erbjudande skulle finnas att tillgå för det nya hofstallet, ansågs dock ej tillräckligt, hvarför begäran gjordes, att staden ville öka det område, som skulle afstås; men stadsfullmäktige förklarade den 1 oktober 1874, att de
Plan till det Wetterhoff-Holmgrenska regleringsförslaget.
för det dåvarande icke ville för hofstallet afstå ytterligare mark.
Sedan på omtaladt sätt förslagen att skaffa riksbanken byggnadsplats å Helgeandsholmen för tillfället förfallit, gjorde 1875 års riksdag hos kungl. maj:t en förfrågan, om och under hvilka villko.r antingen kanslihuset eller annan lämplig och närbelägen, staten tillhörig plats kunde öfverlåtas till riksbanken för bebyggande. Under förmälan att det senare alternativet måste tolkas såsom syftande på Helgeandsholmen, fäste öfverståthållareämbetet kort tid efter riksdagsskrifvelsens aflåtande kungl, majrts uppmärksamhet på det tillfälle, som sålunda erbjöds att vinna en lösning af den för hufvudstadens försköning viktiga frågan om Helgeandsholmens ordnande och anhöll därför, att i sammanhang med pröfning
Källa: Project Runeberg ·
