Sida 130
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
124
MORITZ RUBENSSON.
af riksdagsskrivelsen måtte tagas i öfvervägande, huruvida och under hvilka villkor den för riksbankens byggnad obehöfliga delen af Helgeandsholmen kunde upplåtas till staden för att på lämpligaste sätt ordnas. Enligt kungl. maj:ts på grund af denna framställning fattade beslut anmodades öfverståthållare-ämbetet att hos fullmäktige i riksbanken och stadsfullmäktige anhålla, att de måtte, hvar för sig, utse ombud, att tillsammans med förste hofstallmästaren och den främste ledamoten i öfverintendentsembetet under överståthållarens ledning öfverlägga om de villkor, hvarunder riksbanken och kommunen kunde antagas vara hugade att för erhållande af dispositionsrätt öfver Helgeandsholmen, bägge tillsammans eller en-
Bankofullmäktiges förslag af 1879 till ordnande af Helgeandsholmen.
derå, bereda tillgång till hvad som kunde finnas nödigt för uppförande af ett nytt hofstall med öfriga byggnader å plats, som funnes lämplig och kunde utan kostnad för statsverket erhållas. Ombuden utsagos, och den sålunda tillkomna andra Helgeandskommittén trädde i verksamhet med goda utsikter att åt frågan om holmens ordnande gifva en lösning, som ur skönhetens synpunkt kunde någorlunda försvaras.
Den påräknade sämjan inom 1875 års kommitté uteblef emellertid helt och hållet. Redan i fråga om den lämpligaste platsen för det nya hofstallet framställdes två olika meningar. Tre förordade en och två en annan plats. Angående det ställe å holmen, som bankbyggnaden borde intaga, voro kommitté-
ledamöterna ej heller ense, men mot flertalets åsikt, att banken skulle förläggas närmast öster om Drottninggatans utdragna östra gräns-linie, afgafs icke någon reservation. Vid afgörande af frågan, huru mycket riksbanken skulle betala för sin byggnadsplats, ville tre räkna så, att af de kostnader, hvilka enhälligt ansågos icke böra bestridas af staden ensam, skulle banken binda vid sig så stor del, som motsvarade förhållandet mellan storleken å tomtplatsen och ali kronans mark å holmen, hvaremot två ansågo banken och kommunen böra vidkännas hvar sin hälft af dessa kostnader. På grund af denna omröstnings utgång ansåg kommittén, med undantag af riksbankens ombud, att kommunen ensam borde öfvertaga holmén. Kommitténs hemställan blef därför, att kronans tomter å Helgeandsholmen skulle öfverlämnas till kommunens disposition mot skyldighet dels att ersätta kostnadernaför ett nytt hofstall med
1,072,600 eller 1,288,000 kronor, allt efter som den ena eller andra af de påtänkta byggnadsplatserna valdes, dels att till kronan med full äganderätt upplåta alternativt för de båda olika fallen uppgifven mark, dels att ersätta kostnaderna för ett nytt vaktstall i slottets omedelbara närhet med 80,000 kronor, minskade med materialie-värdet i det gamla stallet, dels slutligen att ändra holmen till en öppen plats genom alla byggnaders borttagande och ordna platsen efter den plan, som kunde blifva fastställd af kungl. maj:t. Kostnaderna för strändernas reglering, gatornas planering och stensättning samt planering och rödjning af platsen mellan gatorna beräknades till sammanlagdt 790,000 kronor. Däri ingingo icke de till 260,000 kronor räknade båda nya broarna, hvilka icke behöfde byggas, om staden skulle ensam öfvertaga holmen.
Kommittéutlåtandet, dagtecknadt den 14 december 1876, öfverlämnades till bankofullmäktige med förfrågan, i hvad mån och under
Källa: Project Runeberg ·