Tillbaka Read Runeberg

Ord och Bild: 1894

Originalsida 131
Originalsida 131
Originalsida 130
Originalsida 131
130–131

Sida 131

Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder

BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN. , I 3 I

hvilka villkor riksbanken ensam eller i förening med kommunen kunde enligt fullmäktiges åsikt vidkännas kostnaderna för ett sådant ordnande af Helgeandsholmen, som må anses erforderligt för att bereda riksbanken lämplig byggnadsplats därstädes. Fullmäktiges den 14 juni 1877 afgifna svar å denna remiss utgör ett märkligt aktstycke, i hvilket man förgäfves söker hvarje tillstymmelse till hänsyn för deras mening, som under framfarna tider funnit Helgeandsholmens prydliga ordnande vara ett ändamål, för hvilket stat och kommun borde intressera sig. Fullmäktige sysselsatte sig i sitt svar högst litet med den på dem ställda frågan, men ordade så mycket mera om dyrbarheten af kronans mark å holmen, om det orimliga i att staten skall utan

en sådan motivering förmå riksdagen att återgå till planerna om riksdagshus på holmen. Det är skada, att utrymme i denna uppsats ej kunnat beredas för bankofullmäktiges svarsskrif-velse i dess helhet. Ett begrepp om den riktning, i hvilken denna gick, kan dock läsaren få genom den upplysningen, att fullmäktige nu för första gången ifrågasatte att bygga en ny riksbank närmast väster om Norrbro och längre västerut ombygga stallet. Upphofsmännen till den i slutet af 1 y:de århundradet framkastade, för sin tid ganska rimliga tanke att dela holmen mellan riksbanken och hofstallet voro nog blygsamma att icke delgifva allmänheten densamma. Så omtänksamma voro ej vårt århundrades förslagsställare. Förslaget blef, såsom nedan

G. Wkkmans och G. Ringströms förslag till riksdagshus å Skeppsholmen.

ersättning upplåta plats till »förlustelseställe» m. m. sådant. Betecknande för fullmäktiges syn pä sakerna är den af dem framkastade tanken, att staten skulle under föregifvande att utlägga holmen till öppen plats återtaga basarbolagets tillstånd mot den under denna förutsättning bestämda lösen af omkring 103,000 kronor, låta nedrifva då befintliga byggnader, sedan lämna holmen obebyggd någon tid men till sist där uppföra ej allenast riksdagshus och riksbank utan äfven å västra delen ännu en byggnad för statens behof. Huru på sådant sätt platsen framför slottet skulle kunna hållas obebyggd, såsom fullmäktige påstå, är sannerligen ej lätt att begripa för andra än dåvarande fullmäktige, bland hvilka en i sin egenskap af ledamot af andra kammaren åren j 877 och 1878 sökte, dock förgäfves, att med

omtalas, utarbetadt och på allvar ifrågasatt till utförande.

Det kan ej väcka någon förundran, att bankofullmäktiges inpass ej fick det ringaste inflytande på Helgeandsholmsfrågans vidare behandling.

En i formen len, men i verkligheten mycket allvarlig gensaga mot bankofullmäktiges ståndpunkt innehålles i öfverintendents-ämbetets af F. W. Scholander undertecknade tjänstememorial af den 24 juli 1877. Memorialet börjar med en erinran, att den fråga, som med hänsyn till Helgeandsholmens läge och därå framställda anspråk bör göras till föremål för närmare begrundande, är den, huruvida de af bankofullmäktige väckta förslagen om holmens användande väsentligen i det reelas intresse, d. v. s. såsom tomtplats för

Källa: Project Runeberg ·