Sida 132
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
126
MORITZ RUBENSSON.
en penningeinrättning och möjligen äfven andra byggnader, böra äga företräde framför den ideela uppfattning rörande platsen och dess förskönande i residensbyggnadens och hufvudstadens intresse, hvilken blifvit ådagalagd såväl genom frikostiga donationer till främjande af detta mål som genom ett därför visadt allmänt intresse. Ämbetet anser någon byggnadsdel på holmen icke böra uppföras längre österut än omkring 50 fot förbi härtigliga palatsets västra gräns, d. v. s. den punkt, där en linie, dragen vinkelrätt från västra slottsflygelns västra gafvel träffar husraden vid Strömgatan, eller just den linie, med hvilken det af Tessin föreslagna höga huset å holmen med sin östra sida sammanföll. Det nu före-
slagna riksdagshuset åter skulle, att döma efter den af byggnadskommittén påbjudna ut-stakning, hvilken dock lär ej så litet afvika från det läge, kommittén själf tänkt sig, med det sydöstra hörnet träffa en linie, som komme att skjuta hela 60 fot förbi den västra slottsgaf-veln och således betydligt mera skymma slottet, än två af vårt lands förnämsta auktoriteter i byggnadsfacket, af hvilka den ena skapat slottet, funnit hänsyn till detta palats kunna medgifva. Ur öfverintendentsämbetets synnerligen intressanta och tilltalande memorial må här i öfrigt endast hämtas följande omdöme: »Att väl ordnade och omsorgsfullt vårdade planteringar med tillhörande träd skulle komma att med ojämna afbrott skymma delar af slottsfasaden är berättigadt och bör höja denna fasads verkan såsom storartadt monu-
ment, under det att åter byggnader, uppförda framför detsamma, ej kunnat verka annat än störande, på samma gång de själfva blifva tryckta vid jämförelse med konungaborgens kolossala fasad». En hvar, som, innan byggnaderna å Helgeandsholmen refvos, från mellersta delen af Vasabron betraktat slottet på en tid af året, då de löfrika träden på holmens sydvestra pynt stått i sin fägring, måste vitsorda riktigheten af denna ämbetets åsikt.
Den å sid. 122 aftryckta utsikt öfver slottet västerifrån, som skulle erbjuda sig, om vid Helgeandsholmens ordnande skyldig hänsyn tages till denna byggnads berättigade kraf, förtjänar att i detta sammanhang återkallas i minnet. Äfven om detta år 1876 af littera-
tören Wetterhoff och arkitekten Holmgren framlagda förslag (jfr. sid. 125) kan, såsom kännare påstått, anses hafva varit förenadt med praktiska olägenheter, måste det vitsord gifvas åt detsamma, att det utgör ett vackert uttryck af upphofsmännens känsla af pietet för hufvudstadens skönaste punkt.
Innan kommittéutlåtandet remitterades till stadsfullmäktige, yttrade vår nu regerande konung, som i arf efter sin moder mottagit hennes hus å Helgeandsholmen, till statsrådsprotokollet den i o augusti 1 877, att, därest ett nytt hofstall uppfördes å Artilleriplanen i enlighet med då föreliggande ritningar och i öfrigt de af riksmarskalksämbetet uppställda villkor för stallets flyttning vederbörligen fullgjordes samt holmen därefter ordnades i enlighet med en af kungl. maj:t. godkänd plan,
G. Wickvians och G. Ringströms förslag till riksbankshus a Helgeandsholmen. Utsikt från Vasabron.
Källa: Project Runeberg ·