Sida 133
Byggnadsplaner å Helgeandsholmen. En återblick. Af Moritz Rubenson. Med 18 bilder
BYGGNADSPLANER A HELGEANDSHOLMEN.
, I 3 I
han förband sig att låta nedrifva sina omförmälda byggnader och medgaf, att tomtplatserna utan ersättning till honom eller hans rättsinnehafvare finge användas för holmens ändamålsenliga ordnande, hvilken förbindelse dock ej skulle gälla, såvida icke besluten om hofstallets flyttning med hvad därtill hörde samt om holmens ordnande fattades af samtliga vederbörande inom slutet af år 1878.
Den ifver, med hvilken öfverintendents-ämbetet bekämpade det då icke föreliggande förslaget att bygga »riksdagshuset på Helgeandsholmen, gör den förmodan sannolik, att ämbetet misstänkte, att ett sådant förslag skulle snart ånyo uppdyka, i synnerhet som andra kammaren samma år lyssnat till en
motion, som hade till syfte att åter väcka denna fråga till lifs. Det dröjde ej heller länge, innan så blef förhållandet. 1 remissen till stadsfullmäktige af kommittéutlåtandet satte kungl. maj:t främst det alternativ, att riksbanks- och riksdagshus skulle å holmen uppföras, och att dessa intressenter bortskaffade hofstallet, och först i sista rummet förutsattes, att kommunen skulle bekosta stallets flyttning, och att sedan tomtplatsen delades mellan riksbanken och staden. Kommitténs eget förslag om holmens utläggande till öppen plats berördes icke vidare än genom en antydan, att stadsfullmäktige ägde framkomma med de förslag, de i öfrigt kunde finna påkallade. De hemställanden, med hvilka stadsfullmäktiges beredningsutskott förelade ärendet för fullmäktige, innehöllo ej mindre än tre alter-
nativ till ett tillmötesgående svar, det första att staden skulle erbjuda sig att för ett ersättningsbelopp af 1,355,000 kronor och andra förbindelser öfvertaga holmen och ordna den efter plan, som blefve godkänd af kungl. maj:t, och de två närmast följande, att, om plats för riksbanken skulle där beredas, staden öfvertoge den återstående delen mot nedsatta förbindelser och ersättningsbelopp, som skulle blifva lägre än för hela holmen och på uppgifvet sätt minskas, i den mån bankplatsen gjorde ordnandet mindre förmånligt. Intet af dessa alternativ vann vid ärendets behandling stadsfullmäktiges bifall. Det första föll den 10 januari 1878 med 50 röster mot 42 och de båda andra utan omröstning. En-
hälligt förenade sig däremot stadsfullmäktige om den sista hemställan, eller en förklaring att, därest plats skulle å holmen beredas för både riksdagshus och bankbyggnad, staden icke ville ikläda sig några andra förbindelser än att förnya 1874 års beslut om det nordvästra hörnets afskärande och medgifva det markbyte, som behöfdes för hofstallets flyttning till Artilleriplanen och nedanför liggande plats. I svarsskrifvelsen betonades på det starkaste, att stadsfullmäktige ansågo den rätta lösningen vara, att staden öfvertog hela holmen och ordnade den utan hänsyn till annat än dess läge, och att en sådan åtgärd endast af den anledning icke kunde beslutas, att kommunens dåvarande tillgångar ej medgåfvo åtagandet af de därmed förenade stora förbindelser. Särskildt framhölls ock, att om
r
I
G. Wickmans och G. Ringströms förslag till riksbankshus a Helgeandsholmen. Utsikt från Gustaf Adolfs torg.
Källa: Project Runeberg ·