Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

1650 års privilegier. 3485 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680). utarbetats, som dock blef lagdt å sido. Ett nytt förslag godkändes 1647 af dr. Kristina tills vidare, och först d. 28 nov. 1650 blefvo privilegierna utan förbehåll stadfästa. De gällde både prästerskapet och skolstaten.! 1650 års privilegier gällde i främsta rummet präster¬ skapets och kyrkans ekonomi. Därom handlade hutvud¬ sakligen $$ 3—14 af privilegiiurkundens 28 paragrafer. §§ 1 och 2 innehöllo allmänna försäkringar i fråga om den rena läran och skolväsendet; de återstående paragraferna behandlade kyrkotukt, prästers tillsättande och ordinerande (huspräster och den allmänna gudstjänsten), sockenstämmor, prästers personliga skydd, öfriga rättigheter och stånds¬ förmåner m. m. Privilegierna innehöllo sålunda mycket af kyrkolags natur: förklarligt, då man vid deras utfärdande ännu ej kunnat enas om en ny sådan.? De viktigaste förmånerna voro följande. Prästgårdar m. fl. dylika boställen i städerna voro befriade från gäst¬ ning, inkvartering och andra borgerliga besvär och på lan¬ det från vägrödning, dagsverken, skjutsfärder m. m. (7). Vidare befriades kyrkoherdar, kapellaner och klockare för boställena från utskrifning och rotering (8). Befrielse från borgerliga besvär hade äfven prästerskapet för sina lag¬ fångna gårdar i städerna, så länge de själfva, deras änkor och omyndiga barn bodde där utan att drifva borgerlig näring (10). Biskopar och superintendenter skulle åtnjuta sina »rätta biskopssäten och enskilda ämbetsgårdar» under »frälsefrihet» (12). Priastiinkor och deras barn skulle iirfva efter stadslag, hustru halfparten mot barnen och dotter lika med son (13). Präster liksom lärare, studenter, gymnasister och djäknar skulle ej få fängslas eller våldföras, förrän de befunnits skyldiga till någon grof missgärning. Saken skulle först angifvas i konsistorium, och sedan, om »han till någon ! >Alla biskopar i riket, superintendenter, theologix doctoribus och professoribus i academierne, samt hela prästerskapet, i städer och å landet, så ock allom dem, som vid våra gymnasier och skolor någon tjänst bekläda.» ? Jfr Malmström, Ad hist. eccl. svec. annot. samt Frey 1850; Anjou, anf. arb.