Sida 464
§52. Statsområdet
Konventionen med Mecklen¬ burg 1803. S:t Barthé¬ lemy. Länsindel¬ ning. Stiftsindel¬ ning. De tyska pro¬ vinserna. 430 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. Kymeneälfs västligaste arm samt af Savolax Nyslotts stad och fästning jämte ett landområde. Slutligen pantförskrefs d. 26 juni 1803 genom en kon¬ vention mellan Sverige och Mecklenburg-Schwerin Wismar med Poel och Neukloster till sistnämnda makt för en summa af 1,250,000 rdr hamb. banko pa en tid af 100 4r. Skulle Sverige efter denna tids utgång vilja begagna sig af sin lösningsrätt, är det skyldigt att betala hela kapi¬ talet med tre procents ränta på ränta på detsamma. I annat fall är kontraktet förlängdt på ytterligare 100 år. Någon annan tillökning erhöll ej det svenska väldet än ön S:t Barthélemy, som Frankrike afträdde 1784. * * * Den svensk-finska länsindelningen upptogs i regerings¬ formerna 1719 (8 32) och 1720 (8 38); antalet fastställdes i dem till 24 men undergick förändring! så väl under fri¬ hetstiden som under Gustaf III:s tid. Inga generalguverne¬ ment eller guvernement skulle enligt frihetstidens grund¬ lagar hädanefter vara inrikes; inga lifgeding i land eller län bortgifvas. I konunpgaförsäkringarna lofvades ytter¬ ligare, att inga furstendömen eller länder skulle anslås åt arffurstarne, och detsamma fastställdes i RF. 1772 ($ 34). I fråga om generalguvernörer gjordes däremot i sistnämnda lag ett undantag for »besynnerliga omständigheter» och »på en viss tid» (§ 33). Stiftsindelningen forblef i det egentliga Sverige den¬ samma som förut. men superintendentierna i Karlstad, Hernösand och Visby förvandlades 1772 till biskopsstift. I Finland flyttades biskopssätet från Viborg till Borgå. * * * Hvad de tyska provinserna angick, stadfäste Fredrik I enligt löfte i RF. 1720 (8 50) d. 18 och: 19 dec. samma år dels de pommerska landtständernas, dels ridderskapets 1 1756 fördelades länen i civila och militära.
Källa: Project Runeberg ·