Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

Konungaför¬ 21/ /2 sdkran 1719. 436 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. främmande börd och under intrycket af obehagliga er¬ farenheter fran Ulrika Eleonoras korta regering dels vid¬ tog ytterligare inskränkningar i konungamakten, dels mera i detalj utförde vissa partier. Den nya regeringsformen ökades på detta sätt med 11 paragrafer från 40 till 51.! Tilläggen hade skett på afdelningarna om rådet och dess verksamhet ($$ 17—21); om förvaltningen ($ 31 om stats¬ kontoret); om ämbeten och tjänster ($$ 41—43); riksdagen ($$ 46, 48) samt privilegierna (§ 49). Konungaförsäkringar. Föreställningen om en konunga¬ försäkran såsom ett värn mot konungamaktens öfvergrepp var alltför inrotad, för att ständerna efter Karl XII:s död skulle öfvergifvit tanken därpå, ehuru de hade haft till¬ fälle och delvis äfven begagnat sig däraf att i regerings¬ formen införa alla nödiga garantier och sålunda kunnat nöja sig med en enkel konungaed. Konungaförsäkran bibe¬ hölls följaktligen och blef uti praxis ett medel att lämpa regeringsformen, som man gärna ville betrakta som orygg¬ lig, efter hvarje ny regents individualitet eller efter den politiska situationen. Den kunde till och med innehålla bestämmelser, som i den förra saknades, ja, som någon gång stodo i strid med densamma, såsom fallet var med Fredrik I:s.? Konungaförsäkran d. 21 febr. 1719. Såsom närmaste förebilder tjänade försäkringarna 1611 och 1672, men be¬ tydande tillägg gjordes. Ur den sistnämnda upptogos, del¬ vis oförändrade, de tre paragraferna, som afsågo den lu¬ therska religionens och statskyrkans skydd mot allahanda irrläror liksom mot främmande religionsöfning, ur den förra den bekanta sjette paragrafen (om krig, lagstiftning, be¬ skattning m. m.). Förhållandet till rådet, den borgerliga och kyrkliga förvaltningen samt ständernas privilegier ' En paragraf i RF. 1719 (§ 38 om éstersjéprovinserna) saknade motsvarighet. 2? Såsom tronföljare aflade Adolf Fredrik en försäkran !7/,, 1743, likaså vid regeringstilltridet *°/, 1751, liksom Gustaf III '), 1771. K. kungörelsen !?/; 1749 om tronföljarens tänkesätt omtalas af Fryxell såsom en ytterligare försäkran af Adolf Fredrik.