Sida 750
Numerus ...
Nützel, Hieronymus, Sveriges förste kopparstickare, tecknar sig sjelf »Glauchensis» och var väl bördig från staden Glauchau i Sachsen. Hans tidigaste verksamhet tillhör Nürnberg, der han 1584--85 utförde ett par porträtt. Han kom sedan i markgrefven Johan Georgs af Brandenburg tjenst och graverade 1587--90 tre olika bilder af denne. 1593 finna vi honom i Sverige, der han då graverade ett större blad öfver Johan III:s likprocess med en utsigt af Stockholms slotts inre borggård samt en bild af konungens lik (aftryckt i Peringskiölds »Monumenta uplandica»). Att döma af tillegnan å detta var det hertig Karl, som tagit konstnären i sin tjenst. N. utförde sedan flere andra blad, bland hvilka de förnämsta äro hertigens porträtt (1596) och Tegels Arbor genealogica (1598), det senare sammansatt af flere ark och siradt med porträtt. För det sistnämnda uppbar N., såsom af urkund visas, underhåll å slottet i Nyköping. Då hans namn ej vidare förekommer vare sig i den svenska eller tyska konsten, torde vara antagligt, att han afled i Sverige kort efter nyssnämnda år. Hans arbeten äro mycket medelmåttiga och hafva uteslutande kulturhistoriskt intresse. -rn.
Ny, Nord. mytol. Se Dvärg.
Ny (nymåne). Se Aspekt och Fas 3.
Ny. 1. Socken i Värmlands län, Jösse härad. Areal 10,181 har. 1,644 innev. (1886). Annex till Arvika, Karlstads stift, Jösse kontrakt. -- 2. Norra Ny, socken i Värmlands län, Elfdals härad. Areal (jämte Nyskoga kapell) 99,038 har. 2,794 innev. (1886). N. Ny bildar med Nyskoga kapell ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Karlstads stift, Elfdals kontrakt. -- 3. Södra Ny, socken i Värmlands län. Näs härad. Areal 5,703 har. 961 innev. (1886). Annex till By, Karlstads stift, Nors kontrakt. -- 4. Vestra Ny, socken delad å Östergötlands län, Aska härad, med 9,507 har, 1,741 innev., och å Örebro län, Sundbo härad, med 209 har, 11 innev., tillsammans 9,716 har, 1,752 innev. (1886). V. Ny (Nykyrka) utgör ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings stift, Aska kontrakt. -- 5. Östra Ny, socken i Östergötlands län, Björkekinds härad. Areal 4,986 har. 962 innev. (1886). Ö. Ny bildar med Rönö ett regalt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Vikbolands kontrakt.
Nya Amsterdam. 1. N. A. l. Amsterdam, ö uti Indiska oceanen. Se Amsterdam 1. -- 2. Ursprungliga namnet på staden Buffalo.
Nya Argus. Se Argus.
Nya Barcelona. Se Barcelona.
Nya Braunschweig. Se New Brunswick.
Nya Britannien, en till Melanesien hörande grupp af smala öar i Stora oceanen n. ö om Nya Guinea, mellan 2° och 6° 30' s. br. samt 145° och 155° ö. lgd fr. Greenw., består af det egentliga Nya Britannien (af tyskarna kalladt Neu-Pommern) l. Birara (24,900 qvkm.), genom det 90 km. breda Dampiersundet skildt från Nya Guinea, Nya Irland (Neu-Mecklenburg) l. Tombara (12,950 qvkm.), skildt från den förra ön genom S:t Georgs-kanalen, Nya Hannover (1,476 qvkm.), Mattias-ön (660 qvkm.) och Amiralitets-ön (1,952 qvkm.) jämte ett stort antal mindre öar. Arkipelagens hela areal beräknas till 47,100 qvkm. Öarna äro af vulkaniskt ursprung och bergiga samt till en del omgifna af korallref. Norra kusten af Nya Britannien samt närliggande öar hafva flere verksamma vulkaner. Öarnas naturbeskaffenhet är ännu föga känd, men tyckes öfverensstämma med Nya Guineas. De äro skogbevuxna samt hafva rikedom på vatten och derför en yppig växtlighet. Innevånarna äro melanesier, hvilka såväl till det yttre som i bildningsgrad visa sinsemellan stor skiljaktighet och på några ställen lefva i den största råhet (kannibalism), på andra ega en viss grad af bildning och idka jordbruk. Öarna upptäcktes och namngåfvos af den engelske sjöfararen W. Dampier (1700). Sedan 1884 äro de en tysk koloni, och 1885 erhöll ögruppen namnet Bismarcks arkipelag. På ön Duke of York (Neu-Lauenburg) i S:t Georgskanalen samt på Gazell-halfön (östra änden af ön Nya Britannien) hafva tyska firmor med godt resultat anlagt bomullsoch kaffeplantager.
Nya Dagligt Allehanda, en i Stockholm sedan d. 1 Dec. 1859 utkommande politisk tidning. Den utgör ett slags fortsättning -- ehuru en alldeles sjelfständig sådan -- utaf »Svenska Tidningen. Dagligt Allehanda i Stockholm», hvilken från d. 29 Nov. 1851 till d. 30 Nov. 1859 utgafs af öfverste J. A. Hazelius på grundvalen af det gamla »Dagligt Allehanda» (se d. o.) och »Bore. Dagligt Allehanda i Stockholm» (se d. o.). Samma dag, d. 15 Nov. 1859, det i »Svenska Tidningen» tillkännagafs, att den med månadens utgång komme att upphöra, uttog andre amanuensen i Riksarkivet, fil. doktor Karl Adam Lindström (se denne) tillståndsbevis att utgifva »Nya Dagligt Allehanda», hvaraf ett profnummer utkom redan d. 17 Nov. I detta meddelades, att ett bolag bildat sig för att efter »Svenska Tidningens» upphörande utgifva en daglig tidning, »som skulle på ett allvarligt och sansadt sätt befordra det lugna framåtskridandets sak samt med oveld och rättvisa i en städad och hyfsad ton behandla dagens vexlande frågor». Bolaget, som afsade sig allt inflytande på tidningens riktning i öfrigt, anförtrodde hufvudledningen af densamma åt Lindström, hvilken -- utan all ansvarighet inför bolaget -- hade att vid frågornas behandling endast följa sin egen öfvertygelse och derför svara inför sitt samvete. Lindström fullgjorde detta stora förtroendeuppdrag på ett utmärkt sätt, hvilket bevisas såväl af tidningen» vidsträckta spridning, som af det berättigade anseende han åt densamma förvärfvade bland både meningsfränder och olika tänkande. Lindström var ända till sin död (d. 4 Juni 1885) »Nya Dagligt Allehandas» både hufvudredaktör och ansvarige utgifvare, med undantag endast af tiden d. 7 Maj 1866--d. 15 Nov. 1868, då boktryckaren E. Vestrell innehade tillståndsbeviset att utgifva densamma, samt d. 13 Juni--d. 14 Aug. 1884, då N. D. A:s nuv. hufvudredaktör juris kandidaten Wilhelm Bergstrand var dess ansvarige utgifvare. Bergstrand blef d. 5 Juni 1885 Lindströms efterträdare i båda dessa befattningar.
Källa: Project Runeberg ·
