Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

$ 42. Prästerskapet. 347 skapet, som hade formulerat ständernas ryktbara inlaga den 6 febr. 1594, och det var inför ärkebiskopen som samma ständer den 11 febr. afgifvit de högtidliga löftena att i lif och död hålla sig vid Uppsala möte samt från sig utstöta alla papister. Det hade kämpat icke blott för en försäkran om religionen utan äfven för »olidliga besvärs» afskaffande, och det bibehöll länge rollen af en förespråkare för de oträlses intressen, på samma gång det från predikstolarna utöfvade ett stort inflytande på menigheten. Gustaf Adolf hade kallat prästerna för »tribuni plebis>, och själfva den aristokratiska förmyndarregeringen för Kristina skydde för att göra dem till sina fiender.! Men vid midten af 1600 talet började en förändring inträda. Under kampen för egna privilegier kunde prästerskapet ej bevara samma in tresse för allmogens sak. Skillnaden mellan det högre prästerskapet och landsprästerna började åter framträda, och biskoparne, hvilka alltsedan reformationen utgått ur folkets led, sveko sina traditioner genom mottagande af adelskap för sina barn. Hela förra hälften af 1600-talet fylldes af prästerskapets strid för privilegier. Utgångspunkten är att söka i sträf vandena efter kyrklig ordning och ett säkert underhåll, som framkallades särskildt af oron under Johan III:s tid och som gaf sig luft i prästerskapets postulater vid Uppsala möte och ' dessas nya redigering den 1 dec. 1593. Sigis mund hade så när förmåtts att godkänna ett förslag till försäkran eller privilegier för prästerskapet men lyckades i sista stund draga sig undan och återvände till Polen, utan att prästerna lyckats uträtta något.? Karl IX erbjöd dem 1607 några kortfattade privilegier, som ej gärna kunde vara tillfredsställande,? men Gustaf Adolfs konungaför säkran ($ 7) var i vissa fall mera tillmötesgående. Under förmyndartiden fick frågan hvila, men 1644 hade ett förslag ! Jfr behandlingen af biskop Joh. Rudbeckius 1636, SRP. VI. — »Exost är det att lägga sig i träta och disput med prästerna, som lära kanske hos folket deferera oss», yttrade Ax. Oxenstierna i senaten 16/. 1686, SRP. VI, s. 403. 2 SRA. III, n. 19, 52, 129—131. 3 Jir Bexell, ¥, 8.136. Striden för privilegier.