Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

8 45. Ståndsstriden och den första reduktionen. 361 tioner stredo icke blott mot landslagen utan äfven mot Norrköpings beslut. Hvad åter frälseköpen angick, kunde man säga, att kronan genom dem fått valuta för egendom eller ränta, men olyckan var, att därigenom verkligen af¬ händes henne årliga ingälder, icke blott den gamla räntan, utan äfven senare tillkomna skatter, och den ersättning, adelns allmänna tjänsteplikt, vapentjinsten inbegripen, lämnade, var numera icke af så stort värde. Här stötte man i själfva verket på en annan fråga, den nämligen om kronans rätt att förfoga öfver rikets inkomster. I det hänseendet upp¬ ställde de ofrälse 1650 nya grundsatser: skatterna borde ej komma enskilda till godo utan förbehållas kronan som ett regale, samt i fråga om godsen: »riket bör sin särskilda egendom hafva, som rikets ständer konungen förtro till¬ börligen att regera och féresté .. och ändock konungen till riket och rikets rätt kan ärfvande vara, så blifva likväl sådana kronans gods och gårdar rikets patrimonium, som af enskilda män hvarken begäras eller besittas böra annars än till län och lösen». Däri var att läsa ett yrkande, att konungen ej utan ständernas samtycke kunde disponera öfver kronogodsen. På botten låg krafvet på en radikal förändring af hela den gamla på län och naturaprodukter grundade statshushållningen, liksom krafvet på en modern tjänstemannastat. Omständigheterna gjorde, att det blef adeln, som kom att försvara kronans oinskränkta rätt att förfoga öfver inkomster och län.! Sléseriet under Kristinas sista 4r gjorde oberoende af 1655 års riks¬ rittsfragan en reduktion nödvändig?, och saken togs om dag och vg fjärdeparts¬ hand och drefs igenom af konungen själf på 1655 års ” räfsten. riksdag. Där bestämdes sålunda Gustaf Adolfs dödsdag, d. 6 nov. 1632,? såsom utgångspunkt: hvad som dess¬ ! Jfr de ofrälses påstående, att »ingen häfd eller laga titul> på kronans gods kunde af privata yrkas, sedan rikets ständer klandrat (Loenbom, anf. arb. s. 97). — Jfr ock Karl iX:s tanke, att grefve¬ och friherrskap endast skulle utdelas med >allmogens> samtycke. 2? En reduktion hade redan skett 1654 med anledning af beslutet om dr. Kristinas underhållsländer. M. G. De la Gardie miste då bl. a. grefskapet Arensburg. 3 Terminus ad quem skulle vara reduktionsstadgans datum d. 25 juni.