Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

Adelsprivile¬ gierna *°/, 1719. 500 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. 2:ne näringsstånden (1771). Prot. uti RHSt. besl. sammanträde mellan SU., SD. samt 25 led. af det hederv. bondest. till öfverseende af Svea kon. försäkran vid riksd. i Stockholm 1771. Protocoller uti RHSt. exped. deput. vid Svea konungaförsäkrans expedierande. RHSt. besl. sammanträdes . . . senare protocoller rör. Svea kon.-försäkrans und. afgifvande till K. M:ts nåd. underskrift (1772). Ståndens extr. proto¬ colli rér. den projecterade Svea kon. försäkran ?3/,,—?7/,, 1771.! Jfr under $$ 54, 63. ; Adeln hade visserligen genom reduktionen blifvit ving¬ klippt, men till något utjämnande af ståndsprivilegierna hade det icke kommit, och efter Karl XII:s död hoppades den ett ögonblick att kunna återfå sin gamla ställning, yrkande icke blott på reduktionens återgång utan ock på alla de forna företrädena. Hvad det förra angick, måste den nöja sig med beslutet, att all reduktion hädanefter skulle upphöra, och löftet om ett öfverseende af reduktions¬ och likvidationsverket,? men i afseende på det senare hade den till en början bättre lycka; drottningen förmåddes verk¬ ligen att under den 26 maj 1719 utfärda nya privilegier,? som i alla delar. häfdade en gammal, länge sedan omöjlig ståndpunkt. Adeln skulle enligt dem icke blott fortfarande äga rätt till högre ämbeten utan helst befordras äfven till mindre tjänster särskildt i kanslikollegium.+ Talade någon mot adelsmans heder och ära, skulle han »ligga i tvebotum> och göra afbön; adelns forum privilegiatum i svårare brott¬ mål återupplifvades. Patronatsrätten skulle adelsman ut¬ öfva i de pastorat, som före 1680 ej varit regala, när han där hade sätesgård eller på annan grund kunde styrka sin rätt. Frälsejordens oafhändelighet från adeln tryggades både mot konungen och ofrälse man; en ofrälse, som för¬ värfvat frälsejord, vore skyldig att mot lösen afstå den¬ samma vare sig till närmaste »frälsenabo» eller till förre ' Den talrika stridslitteraturen frin tidehvarfvets slut har ej har kunnat upptagas. * Riksdagsbesluten 1719 och 1720. Ett antal personer utsågos 1720 att utarbeta en plan rér. reduktions- och likvidationsverket, och en kommission tillsattes 1723, som, sedermera förnyad, länge var i verksamhet. 3 Särskildt tryckta. Eljest införda i noter under 1723 års pri¬ vilegier hos Modée I. + Ett adelns försök att i RF. 1719 få dylika bestämmelser in¬ förda hade däremot misslyckats.