Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

§ 58. Ståndstvisterna under frihetstiden. 501 ägarens närmaste arfvingar. De gamla förbuden mot ofrälse giftermål upprepades i samma stötande ordalag som fordom. Säterifriheten i fråga om kommunala besvär vidgades, och rå- och rörsfrihetens utsträckande medgafs. En gårdsrätt skulle med det första utfärdas för adelns bönder och en¬ skilda betjänte o. s. v. Det var under riksdagens sista dagar, som bekräftelsen skedde. Präste- och borgarstånd hunno endast inkomma med ett förbehåll att vid nästa riksdag få göra påminnelser vid dessa privilegier. Adelns önskningar hade stigit ännu högre. I ett me¬ morial hade sålunda yrkats, att adelsman utan ämbete skulle taga plats framför borgare, präster och vissa stånds¬ personer, när han hunnit mogna år; att adelspersoner, när de befunnes skickliga, skulle framför ofrälse användas i sådana ämbeten, som adelns vederlikar dittills beklädt, emedan ofrälse personer hade många utvägar att försörja sig med, adelsmän endast kunde hjälpa sig fram »literis aut armis»; att adelsmän framför andra i sin tjänst skulle få taga sina bondebarn, när de voro flera än bonden själf behéfde o. s. v.1 Så förbereddes redan i det nya statsskic¬ kets gryning en ståndsstrid, som aldrig fullt bilagd för detsamma blef ödesdiger. Till riksdagen 1720 kommo prästerskap och borgare beredda att upptaga striden. En deputation tillsattes af adeln för att träda i öfverläggning med de ofrälse om jämkningar i privilegierna (den s. k. differentiedeputationen), och de senare hade skyndat att i en samfäld skrifvelse 2/, 1720) äska, att K. M:t ej skulle gifva någon ytter¬ ligare bekräftelse på 1719 års privilegier, innan de fått göra sina påminnelser, samt att de förra till dess måtte otill sin verkan hvila».> Adeln visade sig benägen för en och annan eftergift, men underhandlingen strandade på frågan om rätten att äga frälsejord. De ofrälse stånden begärde då (d. 6 juli), att hela saken skulle uppskjutas: ' RAP. I, s. 168, 169. * Borgarstandet uppsatte en punktvis affattad protest mot de ad]. privilegierna, som visserligen ej synes kommit längre än till bondeståndet men som dock vid 1723 Ars omredigering torde haft inflytande (tr. 1771). Standsstriden 1720.