Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

Ståndsförfatt¬ ningens brister. 504 Det konstitutionella statsskickets brytningstid. adelsprivilegierna (se i öfrigt § 63) lofvade emellertid K. Maj:t i 8 2 att besätta rikets råd samt »rikets höga och angelägna ämbeten» med infödda svenska män af ridder¬ skapet och adeln, och flertalet högre ämbeten förblef i dess. händer. Så slutade striden visserligen med ömsesidiga eftergifter men på samma gång med en halfmesyr och en inre motsägelse, som icke kunde undgå att åter framträda. Äfven riksdagsordningen framkallade en ståndstvist. Den stadgade bland annat, att när två stånd i någon fråga stannade mot två, saken skulle förfalla, medan adeln i en reservationsskrift ("5/,, 1723) förbehöll sig votum deci¬ sivum. De tre riksdagarna hade sålunda blottat ståndsförfatt¬ ningens bräckor. Också hade verkligen 1719 prästerskapets rätt att bilda ett rikssténd uti rådet satts i fråga. In¬ skriinkningen i 1720 ars RF. (§ 44) i fraga om konungens rätt att adla hade smugits in mot 6fverenskommelse och framkallade lifliga protester. Pristerskap och borgare å sin sida voro emellertid äfven de fprivilegielystna och funno sin verksamhet därigenom förlamad; privilegierna för de förra och resolutionerna af 1723 för de senare till¬ fredsställde dem tills vidare. Bondeståndet lämnades i det hela åt sitt öde och hade anledning till den största miss¬ belåtenheten. Om dess benägenhet för en starkare ko¬ nungamakt är redan nämndt. Det kunde 1720 ej genom¬ drifva sin fordran på tillträde till sekr. utskottet och del¬ aktighet i riksrådsvalen men uppsatte i stället en formlig protest (5/, 1720), förbehållande sig sin rätt för framtiden, så vida det skulle utgöra kontributioner och underhålla »alla krig, rustningar och förnödenheter».! Bönderna gjorde svårigheter vid att underteckna riksdagsbeslutet och vägrade detsamma äfven 1723. Vid denna riksdag läto de dessutom uppsätta några ganska moderata påminnelser mot adels¬ privilegierna (tr. 1771), som delvis först 1809 ledde till något resultat. Nu måste ståndet finna sig i att skjutas ' Malmström I, s. 270 f. Om förändringen i allmogens ställ¬ ning vid början af frihetstiden, se $ 63.