Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar

$ 60. Det gustavianska statsskicket. 527 samma dag arresteringen af den adliga oppositionens huf vudmän. Den 21 febr. föredrogs akten inför de på riks salen församlade ständerna. De tre ofrälse stånden för klarades ha antagit den, men adeln utverkade sig rätt till öfverläggning. Samma dag underskrefs den af ofrälsets talmän på deras resp. stånds vägnar. Adeln fick först d. 16 mars företaga den utlofvade diskussionen och förkastade då akten. Konungen förklarade den emellertid på grund af tre stånds beslut vara lag, och i något ändrad form blef den d. 3 april i en ny utskrift å nyo undertecknad, denna gång äfven af landtmarskalken.! 1786 års riksdagsbeslut hade icke undantagit grundlagsfrågor från giltigheten af tre stånds beslut. Därpå kunde konungen åberopa sig, liksom ex analogia på sista paragrafen i RF. om grundlagsför klaring. För så vidt akten åter innehöll privilegielagstift ning, borde den fallit under bestämmelsen om fyra stånds samtycke, och så till vida liksom vid behandlingen i öfrigt trädde man utom lagens råmärken.? Den blef icke heller omnämnd i riksdagsbeslutet. Lika litet skedde detta 1792, men under formen af ett biafsked utfärdades dels en de vfrilse stindens tacksigelseskrift bland annat for förenings och siikerhetsakten samt Aterskiinkandet at det svenska folket af dess urgamla odalrätt, dels konungens svar, hvari han förklarade säkerhetsaktens införande i riksdagsbeslutet öfverflödigt i betraktande af detta »vårt biafsked». På riks dagen 1800 inrycktes den omsider i ständernas hyllningsed, och denna aflades utan motstånd äfven af adeln. Den nya grundlagen skulle af alla Sveriges konungar undertecknas vid regeringstilltriidet. Någon proposition till ändring i dess bokstafliga innehåll skulle aldrig tillåtas, och om konungahuset utslocknade, skulle nyvald konung förbinda sig att iakttaga densamma utan förändring. RF. 1772 förklarades slutligen blifva »oförryckt beståndande» i allt, som ej genom den nya akten ändrats. ' Den under tiden aflidne bondetalmannens namn sattes äfven på den nya utskriften. ? Jfr Alin, Om beräkn. af ståndens röster enligt 1786 års riks dagsbeslut, Hist. Tidskr. 1884.